Framtiden: tidskrift för fosterländsk odling, Volym 5L.J. Hierta., 1871 |
Andra upplagor - Visa alla
Vanliga ord och fraser
afseende alldeles allmänna anses antaga antika antika konstens arbete Assyrien assyriska Babylon behöfva betydelse bibeln bild blef blifva blifvit blott Bruun böjning dagar deraf derför derigenom derimot dylika död eger ehuru emedan Eufrat finna folket framställning fråga frågan förekommer författaren förhållande förra gamla gifva Grimm grund grundskatter gång hafva hedniska historia historiska huru hvarandra hvarje hvars hvilka hvilket hålla hänseende högskolan imellan imellertid imot infusionen jemförelse katakomberna komme konjugationen konsten konung kristendomen kristna Kristus kryptor kyrkan lefvande lemna lifvet ligen lika likväl Luther långt låta menniskor menskliga möjligt natur Nimrud ning Niniveh nämda person politiska pret regering riksdagen roman rätt sarkofag senare sjelfva verket skola skrift slutligen smalspåriga språk språket spårvidd strid supinum sålunda Tiglat Pilesar Tigris tvifvel tyckes ursprung verb verk verlden vetenskapliga vigt vilja visa vitna voro våra vårt yttre århundradet åsigt åter åtminstone äfven öfrigt öfver
Populära avsnitt
Sida 263 - Det tredje slag hon på gullharpan slog, Så ljufligt det månde klinga, Den lilla fisk i floden gick, Han glömde hvart han ville simma. J styren väl de Runor!
Sida 16 - ... vårt språk som i andra, en myckenhet af ord återstå med likadan yttre skapnad, icke förvillande för infödingen, men väl för främlingen, som, med ofullständig kännedom af en annans modersmål, icke alltid har i sitt våld att hålla sammanhangets fina trådar till hopa. Det blir derföre alltid i högsta måtto äfventyrligt, att bedöma ordens identitet, till och med en aflägsnare skyldskap dem emellan, blott efter en ofta alldeles tillfällig och vilseledande yttre likformighet,...
Sida 189 - ... klar i faren; hvem bær enligt sejrens pris? Når slog ud i glans personen, så at millioners munde bar ham hjemmet rundt i sang? — Regimentet, eskadronen, staben — alias spionen — koblets slupne flok af hunde, sporer vildtet på dets gang.
Sida 250 - Europeiska länder, numera flitigt bearbetade; men det har skett hufvudsakligeu ur arkeologisk och poetisk synpunkt. 'De äga likväl ännu en annan märkvärdighet; ty de utgöra den enda källan för det egentliga folkets utvecklings historia, Hvad skriftställaren glömt, såsom icke förtjent af hans minne, det har den lägre klassen berättat inom sig, sjungit vid sin sprakande eldstad, eller, någon gång, dramatiskt framstält i sina nöjen. Den har härigenom danat en lefvande krönika af...
Sida 230 - Man säger allt jemt på skådebanan ni till en furste, i ett lUrdt samfund till den högst uppsatte; men i umgänget och i enskilda skriftliga meddelanden befarar man att dermed säga en ohöflighet. Ett vindkast i sällskapslifvets vanor kan till -äfventyrs rubba denna föreställning, och en tongifvande person i den vackra verlden kan härutinnan mera verka...
Sida 562 - Lifvets friska mystér, den lärde han: kärlek och handling, kärlek till menskor och Gud, handling för sanning och rätt. Mildhet han lärde, men kraft och rik uppoffring derjämte, mod till att lefva och dö fromt för det heligas sak.
Sida 266 - Och andra slaget på gullharpan lät; Då satt der Necken på vattnet och gret. »Hör du ungersven, du spela ej så hårdt, »Du skall väl få igen din unga brud ändå.» »Och du skall få igen din unga brud så röd. Som aldrig hon legat i böljorna död.
Sida 155 - ... qvarhållit sig i skrift, och är nästan uteslutande i tal, der detta har ett friare lif, och icke omedelbart är ett aftryck af den nyaste bokbildningen. Om dessa nya daningar vore ingenting att säga, mera än om andra missbruk, hvilka till följd af saknadt motstånd omsider fått laga kraft; blott man, såsom i Danskan sedan länge, låtit dylika verb, till alla delar och en gång för alla, frånträda 2 konjug.; eller åtminstone, såsom rista, knysta eller krysta m.
Sida 203 - Han, som med fädrens förtjenster och mod En gång skall visa hvar styrande like, Hur man mot folkyrans krossande flod Hägnar ett rike. »Han, som skall se efter härjning och mord Villan, som sansar sig, ryser och gråter, Och en förbränd och med blod färgad jord Grönskande åter.