Samlade skrifter, Volym 7A. Bonnier, 1899 |
Vanliga ord och fraser
armén Arvid Horn barn begynte behöfde Björkegren blef blick blifva blifvit borgmästaren bror båt bärga diakonus Elg eder engång eröfra Eva Merthen familj fanns fiende Finland flicka flickan fortfor fred Fredrikshamn fru Heldt frågade fången fältherren förlåt galeren gamla general Keith gick gifva godt gudmor gåfvor gång gästerne hafva herrarne hertiginnan hjärta hufvud huru hvar Hvarför hvarje hvars hvilka hvilket intet Isak Alanus Jakob Keith kalmucker kejsarinnan kommen konungen krig kriget kvinna kände kär Lacy lagmanskan Laimi landshöfdingen lefva lifvet Loihtomäki lugn lycklig låg långt låta mademoiselle Mathias Merthenska huset Mikku milord Mössornas nickhakarna Nådendal Pemar riksdagen Runsala ryska ryssen sade själ själf Skottland sköna staden stod svarade syster Paulina såg säger tjenare tycktes tårar tänkte Törnrosa unga utropade vagnen Valborg Viborg vicomte Villmanstrand voro vågade världen Wechter Yxkull Åbo Åland åter återvände äfven älskade ändtligen ärliga blå ögon öfver ögon ögonblick
Populära avsnitt
Sida 69 - Då skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till liar: intet folk skall lyfta svärd emot det andra, och de skola icke mer lära att örliga.
Sida 58 - Valborg, hvarför ha gudmor och du, hvarför ha far och mor, hvarför ha alla skämt bort mig från det att jag var ett litet barn? Så långt jag minnes tillbaka, ha ni ju alla sagt till mig: du är icke som andra, du är född till någonting högt och stort, du har fått den gåfvan och den gåfvan och den gåfvan . . . ja hvad allt ha ni icke inbillat mig att jag fått eller framdeles skulle få?