prestige en urplockning, som särskildt gick ut öfver brefven till Napoleon III:s fader Louis af Holland. Detta har föranledt en hel rad samlingar, bland hvilka den af Lecestre i två band utgifna samlingen Lettres inédites de Napoleon I:er (Paris 1897) torde vara den enda som erbjuder något af betydelse för kontinentalsystemets historia. Där finnas emellertid å andra sidan åtskilliga bland de för Napoleon mest karakteristiska brefven, som endast framträda alltför ensidigt våldsamt, genom att de här sammanförts i två små volymer.

I öfrigt må nämnas MÅRTENS' välkända Nouveau recueil de trailés, som i sin första del 1808—1814 (Göttingen 1817) innehåller en ganska rikhaltig samling af de olika spärrningspåbuden; nästan mer gifvande äro dock de i den ursprungliga Recueil på olika ställen samlade, mindre lätt tillgängliga tidigare blockadförklaringarna och instruktionerna. Äfven den amerikanska officiella publikationen American State Papers (Foreign) III, uppges innehålla en samling af alla de krigförandes viktigaste påbud om den neutrala handeln.

SAMMANFATTANDE ÖFVERSIKTER äro ej många och af mindre värde än man skulle vänta. Den första af vetenskapligt värde torde vara KlESSELBACH, Die Kontinentalsperre in ihrer ökonomisdipolitischen Bedeutung (Stuttgart & Tubingen 1850), som ej varit tillgänglig men att döma af citat ger en klart uppfattad bild af kontinentalsystemet från hvad man kunde kalla den tyska eller icke-franska fastlandssynpunkten. Endast till namnet känner jag Sautyn KLUIT, Geschiedenis van het Continentaal stelsel (Amsterdam 1865). Ett italienskt arbete af LUMBROSO, Napoleone I e VInghilterra. Saggio sulle origini del blocco continentale e sulle sue conseguenze economiche (Roma 1897), torde i den kronologiska ordningen komma därnäst; det är en tämligen osmält samling referat och upplysningar ur olika källor. Under den senaste tiden ha kommit två större dylika försök. Det ena är ett tysk-österrikiskt arbete af PEEZ ^och Dehn, Englands Vorherrschaft I. Aus der Zeit der Kontinentalsperre (Leipzig 1912), en kritiklös, närmast mot England riktad tendensskrift, som emellertid ej saknar upplysningar af värde och kan leda en kritisk läsare öfver till vederhäftigare framställningar. Af helt annat slag är TARLE, Kontinental'naja blokada (Moskva 1913), som bygger på ingående studier särskildt i franska arkiv och innehåller ett stort material men hvars hittills utkomna första del ej behandlar annat än Frankrikes handel och industri. Arbetets text har jag på grund af språket endast i mycket begränsad mån kunnat begagna, men noter och bilagor innehålla ett rikhaltigt material som ger goda upplysningar. Det finns emellertid ännu ett arbete, som trots den ganska föråldrade historiska uppfattning som behärskar det och trots en alldeles påtaglig pro-engelsk, anti-fransk tendens torde få anses innehålla den bästa hittills utgifna öfversikten af kontinentalsystemets idéer och deras tillämpning, nämligen de tre sista kapitlen i MAHAN, The Influence of Sea Power upon the French Revolution and Empire 17931812, I—II (London 1893). Trots sina svagheter är detta arbete fortfarande mycket läsvärdt; dess allmänna tes är flerstädes diskuterad i det föregående.

Af allmänna öfversikter för tidens historia böra två nämnas i detta sammanhang, nämligen Sorel, L'Europé et la revolution frangaisc I—VIII (Paris 1885—1904), som är tillräckligt karakteriserad i det föregående, äfvensom TllIERS, Hisloire du consulat et de Vempire, i hvars tolfte del (Paris 1855) ingår en bok XXXVIII, kallad Blocus Continental, som trots ganska okritisk Xapoleonbeundran — särskildt öfverraskande när det gäller Trianonpolitiken — bygger på ett material som fortfarande ger den ovanligt medryckande framställningen värde.

FRANKRIKE. I afseende på källpublikationer kommer här gifvetvis Correspondance de Napoleon I:er jämte författningssamlingarna (Bulletin des lois eller andra) och Le Monileur i betraktande; af den senare har blott ett omtryck varit mig tillgängligt, och detta går ej längre än till Napoleons makttillträde. Som samtidig ehuru sekundär men mycket innehållsrik källa kan man betrakta CHAPTAL, De Vindustrie frangoise, I—II (Paris 1819); det lider af sin författares ganska tydligt framträdande fåfänga och fördomar men är en öfversikt från en man som antagligen kände Frankrikes näringslif under Napoleons tid bättre än de flesta. Af Napoleonstidens nästan oöfverskådliga mängd memoarsamlingar komma knappast mer än två i fråga, båda af Napoleons ministrar, nämligen MOLLIEN, Mémoires d'un ministre du trésor public I—III (1845, ed. Gomel Paris 1898), och CHAPTAL, Mes souvenirs sur Napoleon (Paris 1893), af hvilka den förra utan jämförelse är både mest gifvande och mest vederhäftig, medan Chaptals minnen lida af samma svagheter som hans bok och dessutom af en svårförklarlig hätskhet mot Napoleon.

Af bearbetningar må först ånyo hänvisas till Tarles nyssnämnda arbete, som i sin hittills utgifna del närmast hör till denna afdelning. En innehållsrik öfversikt af Frankrikes ekonomiska historia under hela denna tid ger LEVASSEUR, Hisloire des classes ouvrieres et de Vindustrie en France de 1789 å 1870, 2:a uppl. I (Paris 1903). DARMSTÄDTER, som torde vara den förnämste nu lefvande tyske kännaren af Napoleonstidens »inre» historia, liar behandlat Frankrikes näringslif under kontinentalsystemet och 1810—11 års kris i den törsta af sina två uppsatser Studien zur napoleonischen Wirtschaflspolitik i Viertcljahrschrift fiir Social- und Wirtschaftsgeschichte II (Leipzig 1904); det enda man där saknar är ett nationalekonomiskt grepp på uppgiften. En utmärkt monografi öfver ett särskildt problem är ROLOFF, Die Kolonialpolitik Napoleons I. (Historische Bibliothek X. Mimenen & Leipzig 1899). I öfrigt innehåller tidskriften Revue des études Napoléoniennes (Paris) flere mindre bidrag till kontinentalsystemets historia i Frankrike.

Litteraturen rörande de olika införlifvade områdena behandlas nedan under de länder dit de nu höra.

ENGLAND. I afseende på källpublikationer gör sig bristen på alla samlingsverk i hög grad gällande. Icke blott att någon motsvarighet till Napoleons brcfväxling här naturligt nog saknas, ej heller författningar förekomma någonstädes samlade, i den mån de ha annan form än af konungen med parlamentet stiftade lagar (statutes). Detta gör Hansard's Parliamentary Debalcs (sedan 1803) i alldeles särskild grad till hufvudkälla, eftersom den vid sidan af själfva debatterna innehåller en mängd officiella aktstycken, som eljest icke förekomma annat än i den här ej tillgängliga London öazelle. Vid sidan af Hansard finnes emellertid ett högst omfattande och efter allt att döma mycket gifvande material i den stora samlingen »blå böcker» eller Parliamentary Papcrs, hvaraf dock likaledes mycket litet här är tillgängligt. Detsamma är fallet med den samtida broschyrlitteraturen; bland hithörande skrifter har Stephens War in Disguise (London 1805) om och om igen behandlat» i det föregående och behöfver därför endast nämnas här. De många »Life and Letters», »Memoirs and Correspondence» etc, som genom mängden af infogade bref och urkunder till stor del äga karaktär af källskrifter, ha, i den mån de varit tillgängliga, visat sig äga ganska litet material att erbjuda för kontinentalsystemets historia.

Af bearbetningar måste främst nämnas de som tillhöra J. HOLLAND Roses författarskap, hvaraf dock knappast annat än de i hans samlingspublikation Napoleonic Studies (London 1904) tryckta uppsatserna »Napoleon and British Commerce» (1893) och »Britain's Food Supply in the Napoleonic War» (1902) innehålla fylligare diskussion af hithörande problem; äfven de bygga hufvudsakligen på politiskt-historiska studier. Däremot finns ett rikhaltigt ekonomiskt material, ehuru föga bearbetad!, i tre arbeten: Smart, Economic Annals of the Nineleenth Century, [I] 18011820 (London 1910), såsom namnet anger en rent kronologisk redogörelse för viktigare ekonomiska händelser, till ojämförligt största delen byggd på Hansard; TOOKE, A History of Prices, and of the State of the Circulation, from 1793 to 1837, I—II (London 1838), där det i och för sig oumbärliga materialet är lagdt till rätta för att stödja vissa af författarens ganska tvifvelaktiga ekonomiska teorier; och till sist PoRTER, The Progress of the Nation (många uppl.). Den engelska motsvarigheten till Levasseurs arbeten är CUNNIXGHAM, Growth of English lnduslry and Commerce (II) In Modern Times, 3:e uppl. (Gambridge 1903), men detta grundläggande arbete ger väsentligt mindre för kontinentalsystemet än Levasseurs, helt enkelt emedan det ifrågavarande momentet intar en långt mer undanskjuten plats i Englands ekonomiska historia än i Frankrikes. Någon verklig sammanfattande öfversikt för England finns därför ej. Ett specialproblem behandlas hos Miss AUDREY CUNNINGHAM, British Credit in the Last Napoleonic War (Girton College Studies, II, Cambridge 1910), som är tillräckligt diskuterad i det föregånde.

TYSKLAND. Litteraturen flödar här ojämförligt rikligast, men å andra sidan gör Tysklands hela politiska beskaffenhet under denna tid, att endast undersökningar för särskilda områden kunna komma i fråga, och många af dem äro alltför speciella att här kunna finna plats. Någon samlad öfversikt öfver Tysklands ekonomiska historia i nyare tid finnes ej. Det af Tysklands viktigare områden, hvars ställning till kontinentalsystemet minst behandlats, synes egendomligt nog vara Preussen.

Någon ersättning för en samlad öfversikt erbjuder det oupphörligt i det föregående åberopade arbetet af KÖNIG, Die Sächsische Baumwollenindustrie am Ende des vorigen Jahrhunderts und während der Kontinentalsperre (Leipziger Studien aus dem Gebiet der Geschichte. V. 3, Leipzig 1899), som svällt ut till en mycket detaljrik och gifvande studie af Leipzigmässans historia under denna tid, byggd på ett ypperligt arkivmaterial, och som därigenom också på grund af Leipzigmässornas betydelse i Tysklands ekonomiska lif lämnar bidrag till hela Centraleuropas ställning under själfblockaden. Därtill anknyter sig en uppsats af TARLE, Deutsch-französische Wirtschaftsbeziehungen zur napoteonischen Zeit, i Schmollers Jahrbuch fur Gesetzgebung etc. XXXVIII (Leipzig 1914), likaledes byggd på ett värdefullt arkivmaterial, med afdelningar om Hamburg, storhertigdömet Berg och det öfriga Tyskland.

För hansestäderna, som äro viktigast i detta sammanhang, finns en särskildt rikhaltig litteratur, hvaraf må nämnas: Serviéres, L' Alle mag ne jranqaise sous Napoleon I :er (Paris 1001), ett arbete, som trots den omfattande titeln endast berör hansestäderna, af en historisk dilettant, men värdefullt genom användning af mycket franskt arkivmaterial; WOHLWILL, Neuere Geschichte der Freien und Hansestadt Hamburg insbesondere von 1789 bis 1815 (Allgemeine Staatengeschichte. Dritte Abt. Deutsche Landesgeschichten. 10. Werk, Gotha 1014), en sammanfattande framställning af den förnämste kännaren af hansestädernas och särskildt Hamburgs moderna historia, men torftig på det ekonomiska området; VOGEL, Die Hansestädte und die Kontinentalsperre (Pfingstblätter des Hansischen Geschichtsvereins, Blått IX, 1913), en ovanligt god liten öfversikt, som endast lider af sin populära form med brist på hänvisningar; Max SCHÄFER, Bremen und die Kontinentalsperre, i Hansische Geschichtsblätter XX (1914), som har sitt hufvudsakliga värde genom bifogadt statistiskt material. Af samtida framställningar äro RIST, Lebenserinnerungen, II (ed. Poel, Gotha 1880) och BOURRIEXNE, Mémoires sur Napoleon, le Direetoire, le Consulat, VEmpire el la Reslauralion, hufvudsakligen del VII (Paris 1829), de viktigaste men den förra af dem i alla hänseenden både mer gifvande och mer tillförlitlig.

För Rhenförbundsstaterna har KÖNIGS arbete redan omtalats. Ojämförligt främst såsom historisk framställning står emellertid Schmidt, Le Grand-Duché de Berg (1806—1813) (Paris 1005), som öfver hufvud laget kastar mer ljus öfver kontinentalsystemet än flertalet arbeten; hvad som därvid kommer i fråga är hufvudsakligen kap. 10 och 11. DARMSTÄDTER, Das Grossherzogtum Frankfurt (Frankfurt a. M. 1001) har också en ypperlig men långt mer kortfattad och på grund af sakens natur mer anekdotiskt formad framställning af kontinentalsystemet i det område boken gäller.

Några af de viktigaste inför Ii fvade tyska områdena behandlas i: Zeyss, Die Entstehung der Handelskammern und die Industrie am Niederrhein (Leipzig 1907) för »Roerdepartementet» på vänstra Rhenstranden, en gifvande och objektiv framställning; Herkner, Die oberclsässische Baumwollinduslrie und ihre Arbeiter (Abhandlungen aus dem staatswissenschaftlichen Seminar zu Strassburg i. E., IV, Strassburg 1887), med en något mager redogörelse för det ytterst viktiga Midhausenområdet under denna tid, tillkommen som inledning till en socialpolitisk nutidsstudie; och DARMSTÄDTER, Die Verwallung des Unter-Elsass (Bas-Rhin) unler Napoleon I. (1799—1814), i Zeitschrift lur die Geschichte des Oberrheins, X. F. XIX (Heidelberg 1004), där den

« FöregåendeFortsätt »