Svenska fornsånger, en samling utg. af A.I. Arwidsson. 3 deler, Del 3 |
Andra upplagor - Visa alla
Svenska fornsånger, en samling utg. af A.I. Arwidsson. 3 deler, Del 1 Svenska fornsånger Obegränsad förhandsgranskning - 1834 |
Svenska fornsånger, en samling utg. af A.I. Arwidsson. 3 deler, Del 2 Svenska fornsånger Obegränsad förhandsgranskning - 1837 |
Vanliga ord och fraser
A. A. Afzelius Aftryckt ur Harald aldrigh artförändring blifva Bonden bådhe dansar dantzen eder Finland flicka fogel Fornsånger fruntimmer Fruntimret gick giffue gifva glädie golfvet gosse gröna Gyllenmärs Wisbok gång går haffuer hafuer hafver hand Harald Olufssons Wisbok Herre gudh hierteligh käre hjerta Hoffin honn hoo lossar hoon hvar hvarandra hvarje hvilka iagh intet Jagh jungfrun karl klaffer kommen kärest kärestan Kärngen lefver leken deltagande lemna liljor lunden lyckan låt medh mere migh mijn minn mitth hierte mjöd Mufti månde nigning nunnan pant paret rider rosor Räfven rödhe saknar melodi sednare sigh Simon i Sälle sinne sjunger skogen sköna små Småland soolen sorg stadnar ståndar sång såå tager Thenn Ther thet Thett tigh tvingar migh ungersven Uppbjudes Uppbjudning Upptecknad i Östergöthland Uppteckningen uppå vallmar vellingen verlden vilia vppå väll vän ålderman äfven ähr öffuer öfver Öland
Populära avsnitt
Sida 168 - På mig aktar Fader, på mig aktar Mor, På mig aktar syster rätt så väl som bror 6 På mig jemväl aktar min lilla Fästeman Det mesta jag rädes, så rädes jag för den...
Sida 31 - För hadhe iagh trott att iordhen skulle rempne, Och himmelen skule nidherfalle, För sen iagh hadhe trott then ven skole migh suike, Som iagh hadhe kasrest öffuer alle.
Sida 29 - Soolen skijn och dag(g)en driffuer öffuer bärgh och diupe daler; kommer iagh till mijn hierteligh kär, ther kan iagh bådhe snacke och taale. Utgör str. 5 i en 7-strofig visa, »örtagården», vars partier utgöra lösa lyriska strofer: Str. l — 2: »Jagh g&år vthi mijn örthegårdh...
Sida 99 - Laxen han klifver i eketopp, Och ristar ner stora löfgrenar; Och ekorren springer på hafsens bott, Och välter upp stora grå stenar. Jag låg och jag satt, Jag drömde den natt, Jag drömde den visan var bakvand satt.
Sida 12 - Räfwen han stiger i skutan in, det braka i hwarje spiker: »Ingen är på jorden til, som jag håller wara min like.» 4. Qwarnen hon ståndar i stridan ström, hon väntar sig korn i öga; tacka wil jag hwar fager ungerswän, som sitt ord kan wäl framföra. 5. Suggan löper i snaran in eller i warge snöre; efter komma hennes grisar små, de sörja sin moder så swira.
Sida 98 - ... grisa min ko, Då kalfva min so, då drunkna min märr uti solskin. Jag sadla min stöfvel , jag smorde min häst, Och sporra bant jag på öra; Så red jag öfver solen der skogen gick ner, Der hänk två murknade brömsar, Der hänk två prester, der sång två lik, Der satt två brokota hästar.
Sida 98 - Den bakvända visan»: I fjol vid jul då grisa min ko, då kalfva min so, då drunkna min märr uti solskin. Jag sadla min stöfvel, jag smorde min häst, och sporra bant jag på öra. Så red jag öfver solen...
Sida 71 - ... till Gagne-mäns näs så fagert det då är att rida: , Gud glädje och styrke de män, som där bo vid älvom, på berg och i dalom ! Där hörs en förnöjelig näktergalssång, och djuren i lunderna gånga, vid Åhl utmed land, på sjö och på strand om vårtiden leka så många. Gud glädje...
Sida 227 - På detta sått uppbjudas vexelvis en karl och ett fruntimmer, med oafbrutet iakttagande af uppbjudnings orden och omdansningen under sång. Hårvid bor forstyraren alltid stålla den sednast upptagne till venster om sig uti ringen, så att han har hogra handen fri till uppbjudning. — Når uppbjudningen ar slutad, borjar afskedstagandet.
Sida 29 - Soolen skijn och daggen driffuer öffiuer bärgh och diupe daler; kommer iagh till mijn hierteligh kär, ther kan iagh bådhe snacke och taale. 6. Min kärest hoon gåår i dantzen såsom een mårgon stierna; ther står iagh och seer vppå, jagh vnner henne gått så gerna. 7. Elska en vän och haffi honom kär, een och icke flere; så gör iagh all käristan rnijn, thefc skall migh ingen förmeene. Likheten mellan denna nu senast anförda gamla visa ock de förut avtryckta, »Jeg gik mig udi min...