VII. Hushållningssällskapens konsulenter m. fl. tjänstemän X. Sveriges enskilda järnvägar XI. Banker och kreditanstalter [1000] I. Städernas kommunalförvaltningar. Här nedan upptagas ordförande, vice ordförande och sekreterare hos stadsfullmäktige i Sveriges städer utom Stockholm jämte en del städernas kommunala befattningshavare, vilka icke återfinnas i motsvarande avdelning av Statskalendern. I forntiden voro flera av Sveriges nuvarande städer stadga, som, ehuru aldrig utfärdad, i huvudsak småtings- och offerställen eller knutpunkter vid de natur-ningom vann tillämpning i alla Sveriges städer, Nu liga handelsvägarna, men städer, rättsligt skilda från tillkom en verklig borgarrepresentation, de äldstes landsbygden, funnos icke. Vid handelsplatserna, rád, vanligen 24 personer, hälften köpmän hälften sköpstädernas, torde dock förhållandena suart fram- hantverkare, som bland dubbla antalet av borgerskakallat vissa särskilda rättsregler. Först under 1200-pet föreslagna årligen utsågos av ståthållaren (= fogtalet, sedan tyskar i skydd av stora privilegier sam- den) samt borgmästare och råd (snart kallade malats i köpstäderna, utbildades småningom dessa till gistrat»). De äldstes råd blev snart tyngdpunkten för verkliga städer. Mot seklets slut utarbetades för Stock- städernas styrelse. För de enskilda städerna utfärdades holm en lag, Bjärköarätten», sedan antagen även även tid efter annan särskilda privilegier, resolutioner av ett par andra städer; den omnämner i korthet borg-o. s. v. Dessutom medförde den allmänna utvecklingen mästare, rådmän, fogde o. s. v. Utförligare är Stads- småningom åtskilliga förändringar. Borgmästarna, lagen, utfärdad på 1350-talet för Sveriges städer i som försågos med kungl. fullmakt och valdes under allmänhet. Staden styrde sig själv genom borgmästare regeringens påverkan, blevo juridiskt bildade samt fingo och rád jämte konungens fogde; rådet valde självt år- fast anställning och viss lön; för deras och rådmannens ligen sina efterträdare bland stadens bofasta män. val fastställdes 1693 ungefär nu gällande bestämmelser. Full borgarerätt kunde vinnas blott av köpmän och Någon genomgripande förändring i städernas allmänna hantverkare men innebar ej annan politisk rätt än att förvaltning kom ej till stånd förrän genom nu gällande 1 viktigare ärenden yttra sig å byamötet». Halva kungl. förordning av d. 21 mars 1862. Kämnersrätten, antalet borgmästare och rådmän skulle vara tyskar. den från medeltiden härstammande underdomstolen i Dessas uteslutande ur rådet 1471 hämmade utveck-stad, hade emellertid upphört redan 1849. lingen. Sedan även deras privilegier blivit av Gustaf I Stadskommunens beslutanderätt utövas av stadsupphävda, sökte konungarna genom allt kraftigare invånarna, oavsett näring och yrke, på allmän rådstuga ingripande påbud och förbud, reglementen och taxor eller av stadsfullmäktige. I stad med mer än 3.000 inv. till städerna samla och där systematisera all handel och har allmän rådstuga blott att välja stadsfullmäktige; hantverk. Detta föranledde, särdeles under 1600- i stad med 3,000 invånare eller därunder kan den över. talet, ett ivrigt stadsbyggande. Gustav II Adolf låta sin rätt på stadsfullmäktige. Dessa skola i fastlät, i avvaktan på en tillämnad omarbetning av stads- ställd skala efter invånarantalet vara minst 20 högst lagen, år 1619 för städernas organisation utarbeta en 60 (i Stockholm 100). Stockholms stad. f. 80; 23. Stadsfullmäktige (33). Stockholms egentliga bebyggande anses ha börjat Jonsson, Erik Gustaf, Snickare, Ordförande, omkring 1200 och har förmodligen först omfattat blott Stadsholmens översta platå. Först något senare torde stadsmuren ha nedflyttats längs innersidorna av nu- Nillson, Eric, Grosshandlare [976], Vice ordvarande Öster- och Västerlånggatorna, den senare då förande, f. 56; 23. rare, f. 66; 03. landsväg mellan Uppland och Södermanland. Aven Höjer, Gustaf Arvid, Bankkamrerare, Sekrete. malmarna begynte redan under medeltiden bebyggas. Stockholm, som på andra städers bekostnad tidigt gynnades av Sveriges regenter, sages redan 1285 ha större folkmängd än de flesta andra städer i landet och blev medelpunkten för hanseaterna i Sverige. Stadsombudsman. Stadens främsta om ej flesta borgare voro, åtminstone Eldem, Hugo [231], f. 71; 09. till senare delen av 1400-talet, tyskar, vilka helt behärskade samhället. Ar 1471 blev härutinnan en vänd Stadskamrerare. punkt. Malmarna införlivades varaktigt med staden Sterner, Carl August Marcus, f. 89; 19. Se i övrigt Statskalendern [500-503]. Städerna i Stockholms län, Södertälje. Stadskassör. Lindqvist, Per Hugo, f. 64; 17. Stadsingenjör. Aspegrén, Johan Gustaf Vilhelm, f. 62; 01. Talghias var tidigt genom sitt läge en betydande Johansson, Laurentius Cyrillus [105], f. 84; 17. handelsplats, men redan under medeltiden tillbakasatt för Stockholm synes samhället sedermera icke ha ansetts såsom stad, förrån hertig Karl d. 23 april 1584 förnyade dess privilegier. Belysningschef. Enander, Per Johan Emanuel, f. 77; 17. Djursholm. Stadskassör. [504], f. 88; 23. Ursprungligen ett gods tillhörigt släkten Banér. Be- Forsstedt, Per Hjalmar, Kronouppb.kassör gynte 1889 styckas till villatomter. Villasamhället blev 1900 köping och undfick 1913 stadsrättigheter, dock utan egen jurisdiktion. Stadsfullmäktige (25). von Heideken, Gustaf Gotthard, v. Hhövd. [950], Ordförande, f. 62; 18. Stadsingenjör. Johansson, Karl Oskar, f. 91; 24. Berglöf, Erik Anshelm, fd. Justitieråd [76], väster om nuvarande staden, fick d. 25 mars 1368 Vice ordförande, f. 67; 21. Stadssekreterare. Sandberg, Oskar Mauritz, Sekreterare [877], dess invånare tillbaka och grundade ett nytt Östham f. 78; 14. Stadskamrerare. Dahlström, Emil August, f. 77; 21. Stadskassör. Dahlgren, Elisabeth, f. 92; 21. Stadsingenjör. Eggert, Johan Ferdinand, f. 80; 17. Vaxholm. Östhamar, gammal handelsplats vid Gammelbyn bekräftelse à äldre privilegier. 1491 fingo borgarna på grund av farvattnets uppgrundning tillstånd att utflytta till Öregrundsnäs, där Öregrund då uppstod. Efter denna stads brand år 1520 flyttade en del av mar kring Gallskäret, den plats, där staden nu ligger. Dess privilegier förnyades år 1539 av konung Gustav I. Staden hade 1632 två, 1704 en borgmästare. 18231919 hade Östhammar och Öregrund gemensam borg mästare. Sedan 1920 är staden under landsrätt och har stadsstyrelse, bestående av tre ledamöter. Stadsfullmäktige (20). Myhrman, Karl Emil, Skräddarmästare, Ord. Blomqvist, Bror Johan David, Bankkamrerare, Uddin, Petrus Oskar Henning, Kommin. [649], ning från Östhammar en stad. Sedan Gustaf I 1549 befallt Oxdjupets försänkning och 1551 ett fäste börjat uppföras i sundet mellan Vaxön och Rindön eller å den holme, där den nuvarande fästningen är belägen, tillbytte sig kronan 1558 Vaxön, varest 1647 en liten fläck eller liten stad skulle grundas. Justitieväsendet förestods med biträde av rådman, först av kommendanten, sedan 1653 av en justitiarius, till en början förordnad av landshövdingen, men från 1714 av Konungen. Ar 1867 blev i staden inrättat borgmästareämbetet, vilket sedan 1878 jämväl utövar överexekutorsmyndighet. Sedan den I januari 1913 är Rindön judiciellt, kommunalt och administrativt införlivad med stadsområdet. Vax- 65; 24. holm, som 1690 fick eget sigill, ligger, i vad angår gamla stadsområdet, å kronans mark, för vilken tomtören erläggas, och lär ej någonsin formligen erhållit stadsrätt, ehuru det städse officiellt betraktats såsom stad. Stadsfullmäktige (25). Hedlund, Karl Fredrik Samuel, Kyrkoh. [652], Stadskamrerare. Frölin, Carl Gustaf Vilhelm, f. 79; 19. Norrtälje. Norra Tællæ var av ålder marknadsplats för Roslagens bönder och skärkarlar. 1620 lär det för Norr tälje viktiga gevärsfaktoriet ha anlagts. Stadsprivilegier meddelades d. 29 mars 1622. Stadsfullmäktige (25). Löfgren, Ernst August, Hhövd. [216], Ordförande, f. 64; 19. Ahl, Karl Einar, Järnarbetare, Vice ordförande, Rhedin, David Nathanael, Adjunkt [730 d], Storm, Karl Edvard, Direktör, Ordförande, f. Pettersson, Johan Martin, Handlande, Vice ordförande, f. 83; 24. Lewin, Anders, Musikdirektör, Sekreterare, f. 73; 19. Urgammal stad, omtalad 1076 som civitas magna> och f. d. biskopssäte; redan före 1187 flyttad från Sig nildsberg till nuvarande plats. Fryklund Johan Martin, Fil. L., Ordförande, f. 89; 19. Rosengren, Carl Erik Idolf Herman, e. Prov.. läkare [534], Vice ordförande, f. 55; 21. [1001] Städerna i Uppsala län. marknadsplatsen vid G:a Uppsala blev Östra Aros Hamnplats för den urgamla tempel-, tings- och tidigt bebyggt och drog småningom rörelsen till sig, varom den 1258 påbjudna och 1270 verkställda flytt ningen av ärkebiskopssätet och därpå följande namn. förändring vittna. Äldsta behållna privilegiebrevet är av 1314. Stadsfullmäktige (45). Quensel, Johan Ulrik Theodor, Professor [716], Chrysander, Carl Tycho Louis, Advokat [1128], |