Bröllopz-Skrifter. M. Oloff Rosendalius, Eloqu. Lect. i Strengnäs, och Jungf. Maria Nu ästu annan gång, sän Febus dessa leder Strök om med ijland fart, min bror, eij mindre säll: När som vid Sala ån Minerva, täck och snäll, Tig krönte med en krantz, som vara skull en heder För tin anlagde flijt hos henne är så seder. Tin kysk- och ärbarhet såg Fröija och fullväl, Och sökte opp en brud, tig hielpa skall ett tiäll Upbyggia och tig roo, i ondan dag det freder. Förlusta tig deraf, hon dygdig är och from Och lärdt att fruchta Gudh, som är bäst rijkedom, Den rost och maal eij täär! Ehr bägge jag dy önskar Alt and- och timligt godt. Gudh gijfve mång god dag, Välsigne eder säng, ehr til tröst, sig behag, Ehr daal til evig tijd af rosor skön må grönska! XXII. Johan Simsten, Handelsman i Stockholm, och Jungf. Maria Jacobs-dotter. 18 Julij 1675. Så lefven, brudgum, säll med bruden eder kära, XII: 12. XXIII. Johan Andersson, Stockholms stads Cammererare, och Jungf. Brita Göding. 14 Martij 1678. Ehr dygd, o jungfrurs zijr, har ebr altså bekrönat På denne dag, ehr frögd- och rätte hedersdag, Then andre fägring, flärd och flättia skattas må. XXIV. Herr Olof Kanik, Comminister i Harmånger i Helsingland, och Jungf. Anna Myra. In Junio 1678. Var det att hålla ord, her Olof? Tvåll-tre rader Had' giordt til saken fyllst, jag hade strax förstådt, XXV. Georg Jacobsson Krus, Borgare och Handelsman i Gefle, och Jungf. Elisabeth Elis. 19 Novem. 1678. Jag veet, I väntat baa och denne gång par rader Till eder bröllopz fest, her Krus, utaf mitt kram, I kan och ej med skäl här öfver blifva gram. Ehrt echtenskap må blij den högste til behag, XXVI. Christian Poppelman, Gouvernements-medicus i Jylle, och Jungf. Catharina Hedræa. 25 Februar 1679. Jag teknar endast opp, ehr hedersdag till ähra, - Her Poppelman, att I ha slutit fridsfördrag Och echtabund med ehr Hedræa denne dag; Å bägge sijdor boot rådt uppå alt besväre. Den det vill skrifftlig se och punctvijs, det begäre I store cancellijt. Dy kan eij annars jag Än skatta eder säll, som utan storm och slag Och långsam rättegång så vijda komne ära. Min rättegångs process haa dee än under händer, Och veet jag ännu eij, när de vill göra slut, Då såledz tijd från tijd med saken drages uth. Till minn' af denne fäst jag dessa rader sänder Och önskar: Herren Gudh, som är ehrt lijf och lius, Han sign' ehr bägge tu, var rijkast i ebrt huus! XXVII. Johan Philipsson Drabitlus, Borgmästare i Östhammar, och Jungf. Magdalena Holm. 1 Maji 1679. I handlen ändtlig väl, her landzman, som nu träder Till annat gifftermål. I had vist hållet opp, Om I tillförn eij spordt, att en ensammer kropp Ej trifs så väl som två. Full billigt det mig gläder, Att himlen edert stånd förbättrar med slik heder. Jag frögdas doch med ehr, skönt mitt förborgad hopp (Vij få derom härnäst) nu råkar af sitt lopp; Med andra lijka fullt ehr bröllopzvijsa qväder. Den jungfrun, I nu få, är mig af gode vänner Berömd för ähr' och dygd. Jag säger som det är; I få och pröfvat sielf, som henne bättre känner. Hon lär med Herrens hielp ehr lindra mång besvär. Nu lycka, lycka ske ehr bägge! Himmlen gifve Ehr salighet båd här och sän i andra lifve! XXVIII. M. Elias Noræus, Kyrkioherde i Häfverö, och Jungf. Elisabeth Månsdotter Duræa. 7 Octob. 1679. Här blir til minnes satt, hvad som i dag passera: Af stånd och dygdigt sinn, båd-två af prästlig stam, Elisabeth Duré, en täck och tuchtig dam, Föröke deras sädh! Tin engel dem bevar! XXIX. Samuel Jönsson, Borgare och Handelsman i Stockholm, och Jungf. Christina Elisabeth Eriks-dotter. 26 Octob. 1679. Nu vil min plicht det fordra, jag ehr, som förr mång gånger Har varet mig til vilje, der emot passar opp. I slikt förslag påfunnet, och gifver ehr godt hopp. För Hålland väl och Tyskland den resan blir för långer I veet väl, hvad jag menar, man får här lof at skämpta. Men jag vill tala alfvar och önska till ett slut, Att Gudh värdz eder bägge välsigna inn' och uth, Så I alt nödigt vatten uhr Israels brunnar hämpta, Att frid och enigheten stad fäster edert boo, Och effter denna vandel en evig himmelsk roo. XXX. Erich Andersson, Borgare och Vijnhandlare i Stockholm, och Jungf. Anna Catharina Marqvardt. 30 Novemb. 1679. (Gåta uppå een vijnranka.) Min vän så vackert gror bland systrarn' uti bergen Han är likväl så ärger |