Sidor som bilder
PDF
ePub

15. Ty Carl är gången bort, som bordt här evig blifva, För bvilken alle vi i döden gierna gått,

Ty utan Konung Carl bar Kalland illa mått, Och vore Carlöst än, ther Carl ei Carl fått lifva.

16. Lät då vår Carlevagn, o Gud, ei Carlös vara,

I then vår Store Carl så karlik alltid stått,

Som elfva Carlar the för honom ther i rådt, Och nu' then Tolfte står. Then tu, o Gud, bevara!

17. Han har sin Carlevagn med Oxen börjat vända

I Stenebocken om, och bästa tecknen fått,

I hvilcha ständren städs till rikets bästa rådt, Och så med glädje vändt the jule-born på ända.

18. Med thessa börjas nu vår Tolfte Carls regering,

Then Himlen göre dock så lycklig och så lång,

Som then för Auni var, then gamle Götha kong, Kong Carl till nöje och hans rike till förmering.

19.

Så lät, o Himmel, Carl med tolf thes höga Jarlar,

Ett fullt och heligt tal, af äldsta tider fördt,

Ei blifva mindre och till Sveriges skada rördt, Men fylla tolften jämt som trogne Råd och Karlar,

20. Nu allt hvad rörsel bar uti the Svia länder,

Sig fägne åth tin bälg och mer än stora dag,

Som nu bar runnit upp med nöje och behag, Och all vår klagegråt i hiertans glädje vänder.

21. Ty solen oppe är, och gånge icke neder,

Så länge verlden står, men lyse alltid håll,

Och vare then ei värd att bafva någon qväll,
Som tben ei rördar du med glädie-skall och dunder.

Stöten i sinkor och born, trumpetter och jellande pipor,
Blåsen i föiter och lur, lät spela the klingande klockor!
Trummorne böres och här med pukor och dundrande stycken,
Starke fioler och allt bvad dundrar ocb jeller i marken,
Stämme tillbopa med oss, Kong Carl then Tolfte till äbra.
Sjungen, I sångare, bögt, ebr bafven I länge nu hvilat.
Är och i strängarne liud, så ljuden, I liuflige strängspel.
Röre Theorberne sig. Fram harpor, I gigor och lutor,
Giören en önskan ihop, then dubblen, ja bundrade gånger.
Lycka skie konunge Carl, nyss smorde monarck ati Norden,
Lefve så lycklig hos oss som frommer och hurtig i later,
Rättvis i dömmande städs, men nådig i straffet, ubr bämden;
Fienden alltid emot, förskräckelig, fruchtad af ovän.
Blifve sin Herr-fader lik, så tapper i fält och i bärnad,
Kysker i tankar och ord, försiktig i gärningar alle,
Myadig i riket; emot sin Gud dock nedrig och ödmiuk.
Hvilket bär önskas af allt sitt bierta med andlige böner
Ringaste tienaren ebr. O, nådigste Konung och Herre!

OLOF RUDBECK d. y.

[ocr errors]

1.

Bönepsalmer.

I.

För en rådsherre.

(Svedbergs psalmb. n:o 379, 1695 års psalmb. n:o 322.)

1 Hvad är vår råd och våre tankar, När the af Gud ei styras bär?

En dimba som sig ympigt samkar,
Men åter snart försvunnen är.

The bästa råd tå finnes på,
När Gud allena råda må.

2.

Ty är af nöden at jag beder, Tig, herre Gud, om bielp och nåd:

Tu har mig satt i thenna heder,
At jag skal gifva trogna råd,

Hvar af tin äbra framgång har,
Samt lag och rätt sin styrkio tar.

3.

Gif at jag aldrig annat täncker, Än hvad är enligt med titt bud;

Och ei för gunst, för godz och skiänker,
Här råder något mot min Gud:

Men förer mina rådslag så,
At Gudz församling trifvás må.

« FöregåendeFortsätt »