Sidor som bilder
PDF
ePub
[graphic][subsumed][subsumed][subsumed][subsumed][subsumed][subsumed][subsumed][subsumed][subsumed][subsumed]

OLOF RUDBECK d. a.

352

FÖRORD.

Rudbeckska slägten leder sina anor från riddaron Oxe Ovesen, hvilken var herre till Rudebeck och Hoppendorff i Holstein och lefde i slutet af 1300-talet. Från honom härstammade Johan Pedersen, som under senare hälften af 1500-talet inkom till Sverige under namnet Rudbeck, nedsatte sig i Nerike och dog i pesten 1603 såsom stadsskrifvare i Örebro. Med sin hustru Christina Bose hade han tre söner: Petrus, som blef pastor i Köping, Jacob, rektor i Stockbolm, och Johan, biskop i Westerås, hvilken med sin hustru, Christina Hysing, blef fader till

OLOF RUDBECK, som föddes i Westerås 1630. Sedan han grundlagt sina studier i Westerås skola och gymnasium och blifvit student i Upsala, valde han medicinen till sitt hufvudstudium och var en flitig åhörare af professor Stenii föreläsningar i fysik och professor Franks i anatomi. I dessa vetenskaper gjorde han sådana framsteg, att han i insigter snart täflade med sina lärare, och hade knapt fyllt tjugu år, då han upptäckte de lymfatiska kärlen i menniskokroppen. Ryktet derom spred sig spart så väl utom som inom fäderneslandet, och månge grånade män afundades ynglingen den gjorda upptäckten. Så snart den mångbildade drottning Christina genom Bourdelot fått kännedom om den unge Upsalastudentens ovanliga kunskaper, beslöt hon att besöka lärdomsstaden endast för att se honom förrätta en anatomisk section, hvilket ock skedde i April 1652. Troligen har hvarken förr eller senare en dylik dissection försiggått mera högtidligt än denna. Så snart drottningen infunnit sig, åtföljd af lärde och hofmän, öppnades akten med en oration af akademiens då varande rektor, professor Stenius, hvarefter Rudbeck med lugn och värdighet visade och förklarade näringssaftens grenar samt de lymfatiska kärlen, hvilka han sjelf upptäckt. Drottningen fann sig på det högsta tillfredsställd med den unge anatomens fram

« FöregåendeFortsätt »