Journal för första aret af Hans Tjenstgöring sasom Missionaire i Lappmarken. 2. UpplHaeggström, 1836 - 452 sidor |
Från bokens innehåll
Resultat 1-5 av 81
Sida 1
... likväl hafva lefvat i stor missämja , hvarföre de ock byggt sina gårdar på något afstånd från hvarandra , derigenom byn äfven för närvarande består af tvänne , ett godt styc ke från hvarandra skiljda , delar . 1733 skall byn , såsom mig ...
... likväl hafva lefvat i stor missämja , hvarföre de ock byggt sina gårdar på något afstånd från hvarandra , derigenom byn äfven för närvarande består af tvänne , ett godt styc ke från hvarandra skiljda , delar . 1733 skall byn , såsom mig ...
Sida 8
... likväl sjelfva tiden och omständigheterna härtill medverkat , åtminsto- na inom församlingarna i Lappmarken , det kan bevi- sas deraf , att progressionen skett nästan med lika fart i de gamla , der förhållandet varit någorlunda lika med ...
... likväl sjelfva tiden och omständigheterna härtill medverkat , åtminsto- na inom församlingarna i Lappmarken , det kan bevi- sas deraf , att progressionen skett nästan med lika fart i de gamla , der förhållandet varit någorlunda lika med ...
Sida 30
... likväl ådaga- Jagt försvarliga och för en pastor nödiga kunskaper i theologi och kyrkolagfarenhet , samt ämbetsgåfvor , som församlingen , genom sin röst , visat sig anse bättre än medsökandenas ; prestmän , hvilka under en trägen ...
... likväl ådaga- Jagt försvarliga och för en pastor nödiga kunskaper i theologi och kyrkolagfarenhet , samt ämbetsgåfvor , som församlingen , genom sin röst , visat sig anse bättre än medsökandenas ; prestmän , hvilka under en trägen ...
Sida 38
... likväl äro talrika och det Svenska språket föga mägtiga , hvar- före ock dessa trenne pastorater äro af mig räknade bland de fullt Lapska . Den gamla prestmannen , som hade låtit förleda sig att utgifva det omnämnda falska betyget ...
... likväl äro talrika och det Svenska språket föga mägtiga , hvar- före ock dessa trenne pastorater äro af mig räknade bland de fullt Lapska . Den gamla prestmannen , som hade låtit förleda sig att utgifva det omnämnda falska betyget ...
Sida 44
... likväl kyrkorätt till Sorsele , emedan det är beläget endast 1 mil derifrån , men 5 mil från Arjeplog . De 2 : ne namnen härleda sig derifrån , att stället , der - nybygget är anlagdt , tillförene hetat Mosken - åive ( mons opacus , den ...
... likväl kyrkorätt till Sorsele , emedan det är beläget endast 1 mil derifrån , men 5 mil från Arjeplog . De 2 : ne namnen härleda sig derifrån , att stället , der - nybygget är anlagdt , tillförene hetat Mosken - åive ( mons opacus , den ...
Andra upplagor - Visa alla
Journal af Petrus Laestadius: för första året af hans tjenstgöring ss̊om ... Petrus Læstadius Obegränsad förhandsgranskning - 1831 |
Journal för första aret af Hans Tjenstgöring sasom Missionaire i Lappmarken ... Lars Levi Petrus Laestadius Obegränsad förhandsgranskning - 1836 |
Vanliga ord och fraser
afseende afstånd aftonen Afvaviken alldeles Arjeplog Arvidsjaur barn Barturte begaf begifva behöfver blef blifva blifvit brännvin båten Bönedagen dagen deraf deremot derföre derifrån derigenom derpå eger eljest emedan fisk fjell-Lapparne fjellen Fjellström fått färden förra församling ganska gerna gick gifva godt Gråträsk gång går hafva Hornafvan huru hvar hvarandra hvarföre hvart hvil hvilka hvilket hålla händer hässja hästen Imellertid inan jemnte Jock Kalamark kallas Karesuando katecheterna kommo kyrkoplatsen kåta landet Lapparne Lapparnes Lappmar Lappmarken Lapska Lars Pehrsson ligen likasom likväl Lycksele långt Långträsk lärer marken menniska missionaire mock myckenhet myggen natten nybygge parne passerade pastor pastorat Peuraure Piteå prest Qvickjock rehnar rehnhjord resa rätt saken scholmästare sednare sjelfva sjö sjön Skellefteå skjutsa skogen skogs-Lapp snön socknen Sorsele spannmål Stensele ställe svår synnerhet tilläfventyrs tjenst torde tunnor tvänne vanligen vexa visitationen visitator voro vägen Åsele åstad åter äfven öfriga öfver
Populära avsnitt
Sida 212 - Jamtland tillhörde ock fordom ett annat rike, och öfver den ödsliga skogen höra vi inga nyheter frun detta för oss främmande land. Hvad vi derifrån skola få höra, det går öfver Hernösand eller Stockholm. Eljest gör man sig i allmänhet ett mycket oredigt begrepp om Lappmarken, då man anser den såsom en enda sammanhängande provins, och att allt, som rör Lappmarken, rör hela Lappmarken. Jag har hört personer, som trott, att Gellivare jernverk skulle hafva stort inflytande på landet...
Sida 122 - Hsec ubi dicta, cavum conversa cuspide montem Impulit in latus ; ac venti velut agmine facto, Qua data porta, ruunt, et terras turbine perflant. Incubuere mari, totumque a sedibus imis Una Eurusque Notusque ruunt creberque procellis Africus, et vastos volvunt ad litora fluctus : Insequitur clamorque virum stridorque rudentum.
Sida 190 - ... himmelen förente allting sant med skönt och godt. Du, som blott det goda ville, sök det evigt, ädla själ! Sannast är dock dygdens snille, skönast är dock bröders väl. Du, som svärmade kring bygden för en himmelsk skönhets lön, ve dig, vet du ej, att dygden, ej att sanningen är skön? Ingen skryte, att han ensam fattade mitt väsen re'n. Låt min dyrkan bli gemensam: sen I, jag är en, blott en! Menska, vårda hvarje gnista af det heliga i dig; sök det, fatta det, och tvista icke...
Sida 373 - Under färden. på båtarna sutto några och läste eller rjöngo psalmer, medan de andra rodde. Under hela den långa högtiden såg jag ingen öfverlastad med starka drycker, då deremot fjell-Lappen vid högtiderna nästan aldrig är att träffa nykter. Det är skada, att fjell-Lappens lefnadssätt alldeles icke tillåter någon sådan allmän sammankomst. Hvad en missionaire under ett helt års ambulation knappt skulle kunna hinna med, det kan här göras på tre dagar- Hvar och en kan lätt...
Sida 151 - Norrland, att ehuru folkstanunarne synas så skarpt åtskilda, att det till och med för den fysiska naturen tyckes vara motbjudande att förena sig, åstadkommer dock det förändrade lefnads-sättet snart en stor förändring. »I andra generationen är man redan fullkomlig Svensk och i den tredje är den Lappska härkomsten alldeles glömd».
Sida 212 - ... detta för oss främmande land. Hvad vi derifrån skola få höra, det går öfver Hernösand eller Stockholm. Eljest gör man sig i allmänhet ett mycket oredigt begrepp om Lappmarken, då man anser den såsom en enda sammanhängande provins, och att allt, som rör Lappmarken, rör hela Lappmarken. Jag har hört personer, som trott, att Gellivare jernverk skulle hafva stort inflytande på landet i allmänhet och hjelpa upp culturen, och att, hvad som i Lappmarken vidtages, det borde i någon...
Sida 372 - Den uppmuntran eller åtvarnmg, som bär gafs åt någon, syntes göra den starkaste impression. Mången framträdde bäfvande, alla med största allvarsamhet och vördnad. Lämpliga förmaningar gåfvos. Någon kunde ock få en skarp förebråelse. Förhöret fortsattes oafbrutet till inemot kl. 8 på aftonen. Denna dag var att fasta och läsa. Följande dagen (Fredag) fortsattes på samma sätt och på lika tid.
Sida 76 - Men brännvin måste framför allt bestås, ty eljest blir handeln ganska klen och matt. När nu en Lapp kommer till sin handelsborgare (kund), så skall han till en vacker början hafva pourist.kokse (välkomstsupen) först och främst, hvarom Lappen ofördröjligen påminner, derest hans borgare synes gå för långsamt till väga med uppfyllandet af en så ovillkorlig skyldighet.
Sida 252 - Jag vill ej nyttja solens gyllne vagn, för att i djurkretsen köra gödsel". Men för mig var hvarje möda, försakelse och förödmjukelse en bagatelle, ty det var ett stort och skönt mål, som sväfvade för mig: skulle jag upphöra att sträfva dit, för det att vägen var något svår, slipprig och gyttjig? Lasten är det enda verkligen förnedrande i verlden, och att blifva befunnen i moraliskt smutsigt pig-väsende, det är en förödmjukelse, större än den att tvätta diskar och sopa golf....