Sidor som bilder
PDF
ePub

stöd mägta skydda den enskilda samhällsklassen, den enskilda medborgaren. Förra tiders oumbärliga försvars-anstalter så väl inre som yttre, t. o. m. sjelfva gärdesgårdarna försvinna mer och mer, och en hvar lefver trygg i skötet af den fria omgifvande naturen och bland medborgare, hvilkas rättskänsla och välvilja äro nog starka att kunna med stöd af endast den allmänna lagens kraft skydda från orättvisor och våld; ett samhälle, inom hvilket mer och mer går i fullbordan det himmelska budskapet och budet: Frid på jorden, menniskorna en god vilja!

Till en sådan förädling blifver vårt slägte uppfostradt icke blott genom mer och mer klarnande uppfattning af kristendomens välsignelserika läror, utan ock genom motsvarande förädlad anda i lagskipning, vetenskap och vitterhet, och genom de känslor för, den kärlek till dygd, rättvisa och sanning, som dessa bildningsmedel sjelfve i renad och förädlad gestalt framkalla. Vi skola nu taga i betraktande det sätt, hvarpå under i fråga varande tid vårt folk sökte genom nämnde bildningsmedel främja en sådan sin andliga uppfostran.

TOLFTE KAPITLET.

VETENSKAPLIGA STIFTELSER.

Under konung Fredriks tid hade flere sådana kommit till stånd, nämligen :

Vetenskaps-societeten i Uppsala, den äldsta 1) bland dem alla och formligen stadfästad 1728, är redan till stiftelse och verksamhet i korthet beskrifven 2). Under Adolf Fredriks helá regering hvilade dock denna inrättning så till vida, att den icke utgaf

1) Förberedd redan från 1710.

2) 33. 127.

några handlingar. Orsaken skall hafva varit brist på medel.

Vetenskaps-akademien i Stockholm var bland ifråga-varande samfund utan all jemnförelse det till vigt och anseende förnämsta. Vi hafva redan beskrifvit 1) dess stiftelse 1739 och verksamhet intill 1751. Under Adolf Fredriks regering fortgick den på samma bana som förut, uppmanade sina medlemmar och andra till arbete på vetenskapernas fält; lemnade understöd, någon tid också prismedaljer för lärda resor, skrifter och rön; · lät hålla minnestal öfver aflidna vetenskapsmän och sökte så vidt möjligt sprida upplysning bland den stora allmänheten. Förut hade man hvarje år haft flere slags almanachor, utgifna af olika personer och utan vederbörlig kontroll. Från och med 1749 blefvo sådana enligt erhållet privilegium utgifna endast af Vetenskaps-akademien, som för deras innehåll måste ansvara. I de förra almanachorna hade ofta varit införda korta historiska eller naturhistoriska uppsatser, men stundom ock besynnerliga skrifter och astrologiska spådomar, hvilka hos befolkningen underhöllo orediga och origtiga föreställningar, uppblandade med öfvertro och vidskepelse. Till följe af mångas kärlek till det underbara hade ock just sådana almanachor varit kanske mest eftersökta. Men från 1749 lät Vetenskaps-akademien i stället årligen införa afhandlingar, utarbetade af sina egna medlemmar och med allmän-nyttigt innehåll, rörande naturföremål, landtbruk, fabriker, handtverk, helsovård o. s. v.. Uppsatser af sistnämnde innehåll och skrifna af Rosén von Rosenstein med hans säkra blick och lättfattliga framställningssätt trycktes tillsammans med de flesta almanachorna på 1760-talet, omvexlande med likartade skrifter af andra goda författare. Detta bidrog att äfven bland mindre bildade samhällsklasser sprida några strålar 1) 38. 95-99.

Fryxells Berätt. 46.

af ljus och verkligt vetande och att skingra det dittills rådande mörkret. Samma mål, men inom ett högre område, åsyftade akademien genom att trycka många inom densamma hållna presidiital och till densamma inlemnade uppsatser. Under åren 1751-1772 förekommo der ett stort antal skrifter af båda slagen och innehållande lärorika afhandlingar rörande flere dels teoretiska dels praktiska ämnen. Akademien hade ock redan från 1746 ordnat de offentliga s. k. Thamiska föreläsningarne, hvilka utan afgift meddelade allmänheten lättfattliga öfversigter af hvarjehanda vetenskapliga ämnen. Genom dessa åtgerder spriddes en städse växande kärlek för dylika föremål och längtan efter vetenskapligt ljus och vetenskaplig verksamhet. Till följe häraf uppstodo snart inom hufvudstaden flere nya inrättningar, t. ex. en optisk instrument-verkstad 1751; Serafimerlazarettet 1752; nya professjoner i anatomi och kirurgi 1756, m. fl. dylika stiftelser, om hvilka mera framdeles.

Vid denna tid hade inom vårt fädernesland vetenskaperna icke hunnit den utbildning, den deraf föranledda arbetets fördelning, som sedermera och i våra dagar framkallat serskilda tidskrifter, t. ex. för läkarekonst, för landtbruk o. s. v. Dessa ämnen hade då för tiden sin gemensamma sakförare i Vetenskaps-Akademien. Det var den, som icke blott uppfostrade hvart och ett bland dem, utan ock inför allmänheten förde deras talan, tills de sedermera kunnat på egen hand uppträda och göra sig gällande.

Akademiens ofvannämnde uppsatser och åminnelsetal äro ock af stor historisk vigt; mindre politisk1) än ekonomisk och till en del social. Efterverlden finner uti dem många vigtiga men eljest saknade upplysningar om landets inre tillstånd och om de åtgerder, som till dess förbättrande vidtogos, och de förändringar, som deraf följde.

Akademiens ekonomiska ställning var ofta rätt 1) Se 38. 98, 107.

bekymmersam. Den hade t. ex. icke något eget hus. Nödiga rum för sammankomster och samlingar blefvo dock af adeln upplåtna inom riddarhuset och det under 25 års tid. Men när denna byggnad skulle undergå en större reparation, måste akademien 1764 flytta derifrån och erhöll då rum i den så kallade Gamla Banken, belägen högst upp i Storkyrkobrinken. Men när kronprinsen Gustaf 1766 förmäldes, blefvo åt hans hofbetjening dessa rum tagna från Vetenskaps-akademien, hvilken i stället inhystes än i det så kallade grefve Pers hus på Norrbro, än hos bergskollegium i det då s. k. Myntet. Det var först genom ett 1778 erhållet testamente 1), som akademien fick tillgångar att skaffa sig ett eget hus, n:o 30 vid Stora Nygatan, hvilket sedermera utbyttes mot dess 1828 inköpta storartade byggnad n:o 94 vid Drottninggatan.

Att Vetenskaps-akademien företrädesvis bestod af Hattpartiets anhängare och troligtvis hyllade flere dess åsigter, är tillförene anmärkt 2); äfvenså, att den likväl sökte undvika alla frågor och ämnen, som kunde i någon mån vidröra dagens politiska, religiösa eller filosofiska tvister. Men 1762 hade

den likväl som täflingsämne uppgifvit den frågan: hvad kan vara orsaken, att en mängd svenskt folk årligen flyttar ur landet, och genom hvilka författningar kan detta bäst förekommas? Bland 28 inkomna svar tilldömdes priset åt en skrift af den utmärkte författaren Kryger. Man befarade dock, att innehållet kunde reta Mössorna, hvilka man trodde snart komma till väldet och då måhända skulle hämnas. Man beslöt derför att visserligen gifva Kryger det bestämda priset, men likväl icke i akademiens handlingar intaga hans skrift; man ville undandraga sig ansvaret. Kryger blef förtretad och afsade sig priset, men utgaf sjelf sin 1) Af presidenten Rosenadler.

2) 38. 97.

uppsats 1), hvilken ock föranledde mycket buller och framkallade flere skrifter i ämnet. Brytningen inom sinnena tyckes hafva varit tämligen stark, ehuru den ej kom till svårare utbrott. Ett rykte är dock, att Mössorna sökte vid slutet af 1760talet framdraga det s. k. Patriotiska Sällskapet för att genom detsamma undergräfva eller undantränga Vetenskaps-Akademien; men att statshvälfningen 1772 med ens gjorde slut på tvisten. Ett annat uppträde från denna tid har ock sin lilla märkvärdighet. Till och med 1762 hade uti de af akademien utgifna almanachorna alla sön- och helgdagar varit tryckta med röd färg, de öfriga med svart. För vighetens eller likhetens skull lät akademien från och med 1763 trycka alla dagars namn med svart färg. Några Mösspartiets riksdagsmän 1765, kanske och några kyrkliga ifrare, ville häri se en sidvördnad mot sabbaten och ämnade med sådan beskyllning angripa den för kärlek till Hattarna och för fritänkeri misstänkta akademien. Men den ansedde riksdagsprosten Högström från Skellefteå lyckades att i sitt stånd och Löwenhielm likaledes att i hela riksförsamlingen nedtysta detta förslag.

Nu uppräknade vetenskapliga stiftelser från konung Fredriks tid fortgingo 2), som sagdt är, under Adolf Fredriks regering, under hvilken dessutom nedanstående nya tillkommo.

Kosmografiska Sällskapet i Uppsala stiftades 1758, hufvudsakligen af Bergman, och till utbredande af ökade kunskaper i naturvetenskaperna.

Patriotiska Sällskapet, stiftadt 1767, åsyftade dels att genom utgifna skrifter meddela kunskap i jordbruk, näringar och äfven i andra nyttiga ämnen, dels att medelst belöningar uppmuntra till deras idkande och förbättring. I vissa fall arbetade således sällskapet till samma mål som Vetenskaps

1) Vetenskaps-Akad. Handl. den 5 Jan., 1 April, 8 Maj 1764. 2) Undantagande Vetenskaps-societeten i Uppsala, se sid. 96.

« FöregåendeFortsätt »