Sidor som bilder
PDF

Transport 44. 2:o Utförandet af de flesta nyss uppräknade och andra regeringen åliggande uppdrag 39*).

Summa daler silfvermynt millioner 83.

*) Ur 33. 304 aftrycka vi här nedanstående lista på nämnde utgifter också för att visa, hvilket förfärligt arf, frihetstiden fick, utom sjelfva riksskulden mottaga. Understöd 1720–1738 åt afväntare vid krigshären 1,183,293. D:o åt d:o bland fredsämbetsmännen......... 588,013. D:o 1720–1722 åt rysska fångar i Sverge 133,081. ID:o 1719–1720 åt svenska fångar i Ryssland 360,000. D:o 1719–1727 åt svenska officerare, som stannade i tjensten ....................... 402,000. HD:o 1719–1726 åt d:o d:o, som togo afsked 535,856. D:o 1724–1738 åt officerare, som blifvit genom placerings-kommissionen nedsatta ...................................... 207,006. D:o 1722–1738 till iståndsättande af officersboställen, som blifvit under kriget

förstörda........... ......................... 189,560.

D:o 1719–1720 åt fredsämbetsmän, som
från östanhafs-länderna flytt till Sverge 59,939.
D:o 1719–1720 åttjenstlösa fredsämbetsmän 65,540.
Räntor 1719–1738, betalade åt banken.... 8,000,000.
Kostnader för kriget 1719–1721. ........ ............ 18,000,000.

D:o fredsunderhandlingarna 1720, 1721;
den för år 1719 känna vi ej......... 377,479.

D:O 1722–1734 för nya gränsfästningar
i Finnland.............................. 379,224.

D:o 1721–1738 för kustfästningar i
Sverge ................................... 1,110,357.

D:o 1720–1729 för återupprättande af
Sverges flotta.......................... 1,742,602.

D:O 1728–1739 återuppbyggandet af

Stockholms slott...................... ? ?

Skadestånd åt Danmark enligt 1720 års fredsslut. 1,800,000. Underhåll åt konung Stanislaus......................... 674,000. D:o kossacken Filip Orlich.... - - - - 26,000. D:o grefvinnan Woinarofvka................. 24,000.

D:o Karls turkiska, judiska och armeniska fordringsegare ........................... 38,993.

D:o åren 1719 och 1722 (summorna för

1720 och 1721 känna vi ej) åt polackar af Stanislai parti, hvilka kommit till Sverge .................... 66,625.

Transport 35,963,568. Tillgångarna voro blott 69. Hvarifrån medel till de öfverskjutande 14 millionerna blifvit tågna, känna vi ej. Måhända har summan af statsbankrutten varit större, eller den af betalad riksskuld mindre. Kommande forskare torde utreda förhållandet.

[graphic]
[graphic]

HATT-PARTIETS FöRSTA STYRELSE-TID 1739–1765

hade till uppgift att göra afbetalningar på den återstående riksskulden af 20 millioner; – att fullborda Stockholms slott; – att ytterligare förstärka landets gränsfästningar och flotta, och att fortfarande utdela flere förut uppräknade och ännu behöfliga understöd. Dessa voro de enda större extraordinarie utgifter, som i verkligheten ålågo denna styrelse. Men dertill kommo andra af dem sjelf framkallade, nämligen: 1:o att bekosta finska kriget 1740– 1743; 2:o att bekosta de skadeersättningar, som efter detsamma måste åt det utplundrade Finnland beviljas; 3:o att bekosta uppförandet af den nya gränsfästningen Sveaborg, sedan de tre förra Fredrikshamn, Willmanstrand och Nyslott blifvit under sistnämnde krig borttagna; 4:o att bekosta pommerska kriget 1757–1762; 5:o att understödja de ny-anlaggda fabrikerna; 6:o att upprätthålla det sjunkande myntvärdet. De extra-ordinarie medel, regeringen hade att till dessa extra-ordinarie utgifter använda, voro, - Transport 35,963,568. Härtill bör räknas den skattenedsättning eller fullkomliga skattefrihet, som till följe af krigets härjningar måste under hela denna tid lemmas till ett ungefärligt belopp inom Sverge af

2,000,000, och inom Finnland till 1,050,000
eller tillhopa.......................................... 3,050,000.

Summa 39,013,568.*)

Och ändå efterlemnade denna styrelse en i banken stående behållning af omkring 7 millioner. Det är Sven Lagerberg, som har största äran af att hafva ordnat dessa invecklade ekonomiska angelägenheter.

- *) I enlighet härmed rättas motsvarande summa i del. 33- 304.

1:o en i riksbanken befintlig behållning af
2:o ständernas bevillningar för åren 1745–1765

stigande till omkring................. 30. 3:o inkomst af nummer-lotteriet............. - - - - - - - - - - 5. 4:o franska subsidier..................... 29.

5:o fortfarande slottshjelp, tullicenter m. fl. till beloppet okända.

Summa bestämdt 71, men troligen minst 75 millioner d. s. *). De betydligare extra-ordinarie utgifter, regeringen bestridde, voro kostnaderna 1:o för finska kriget...................................... 11. 2:o för uppbyggandet af Sveaborg..................... 9. 3:o för de rustningar, som åren 1747–1750 föranleddes genom den fiendtliga spänningen mot Ryssland, gissningsvis...... - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2. 4:o skatteeftergifter åt det under nämnde krig utplundrade Finnland; beloppet okändt. 5:o pommerska kriget ................. 62. 6:o fortfarande utgifter för slottsbyggnaden och af en mängd för åren 1719–1738 uppräknade understöd m. m., beloppen okända.

Summa extra-ordinarie utgifter bestämdt 84. men troligen allra minst 90 millioner d. s.*). Denna summa öfverstiger tillgångarna med blott 13 millioner. Staten för samma tidskifte borde följaktligen förete blott en deremot svarande tillväxt i riksskuldens belopp, d. v. s. från 20 till 33 millioner. Men i stället har den uppstigit till 55. Till denna utomordentligt stora tillväxt, 35 millioner, känna vi ingen sannolikare förklaring än den, att finans-förvaltningen har i verkligheten gjort sig skyldig till många bland de stora misstag, försummelser eller bedrägerier, för hvilka Nordencrantz och Mösspartiet densamma anklagade. Den förstnämnde har ock uttryckligen och gång på gång förklarat, det statsbristerna och landets mycket ökade riksskuld och finansiella nöd var en följd mindre af krigen än af det egennyttiga och oförsvarliga sätt, hvarpå banken, penninge-verken och hela statshushållningen blifvit vårdade. – Till bristen torde i ej ringa mån hafva bidragit också Hattarnas slöseri med löner och pensjoner. Ar 1765 uppsatte man i detta hänseende en anklagelse-lista, som steg till 16,289,000 d. s.

*) Konung Fredrik uppbar länge årligen 80,000 dukater från Hessen. Denna summa har likväl icke, oss veterligen, kommit statskassan till godo, utan blifvit för hans enskilda behof använd.

*) Till bekostande af Adolf Fredriks kröning och prins Gustafs förmälning beviljade ständerna serskilda anslag. Kostnaderna för den nya skärgårdsflottans uppbyggande hafva må

i dess helhet.

[graphic]

MöSSPARTIETs ANDRA STYRELSETID 1766–1769.

Dess uppgift var att göra afbetalningar på den riksskuld, 55 millioner, Hattarna efterlemnat, och att i hela förvaltningen införa mer ordning och sparsamhet.

Som medel till förstnämnde ändamål egde den *) att använda: 1:o de indragningar och besparingar, som reduktions-riksdagens efterräkningar nu och under de närmaste åren (uppgiften är ej tydligt uttryckt) skulle medföra *); – 2:o en af ständerna gifven och årligen till omkring 2,500,000 stigande bevillning, alltså för fyra år stigande till 10 millioner; –3:o en ökad inkomst af domänerna i Pommern beräknad till 720,000, allt d. s. ; – 4:o indragning af understöd åt fabrikerna, beloppet okändt. Hvad Möss-regeringen 1766–1769 genom dessa medel uträttat har enligt dess uppgift varit: 1:o att nämnde riksdag på ett eller annat sätt förskaffat staten en lättnad, minskad utgift eller ökad inkomst, af 15 millioner, och 2:o att riksskulden sänktes från 55 till 46 millioner *) och att de utelöpande sedlarnas antal minskades med 12 millioner d. s.

*) Enligt riksens ständers tryckta berättelse den 2 Okt. 1766 om rikets tillstånd vid riksdagens början och de medel och författningar, ständerna till dess förbättrande vidtagit. *). Förnämsta punkterna deribland voro följande: a) Återbetalning från delegare i vexelkontoren 4,863,486. b) Återbetalning från handelshuset Wittfoth... 293,333. ”) c) Vissa kronans penninge-räntors afräknande på statsverkets skuld till banken efter kurs. .... 4,266,868. ”)

*) Dispositionerna i statskontoret visa, att dessa liksom flere nedanstående summor blifvit till staten inbetalade. (Jfr 41 67–73).

**) Hos hvarken Schulzenheim, Schwerin eller Skogman hafva vi funnit någon bestämd förklaring öfver denna punkt. I Cantzlers Mémoire de Suède, franska upplagan, sid. 422 säges denna minskning af kronans skuld 1766–1769 hafva skett en grande partie moyennant le mantissement de plusieurs prétentions de la Banque. I tyska öfversättningen Sid. 246 förekommer samma insparnings-summa men med följande ordalag: Verwandlung gewisser Geldrenten welche künftig nach dem Wechsel

HATTPARTIETS ANDRA STYRELSETID 1769–1772.

De nu till magt komna Hattarna ogillade många bland de reduktioner, Mössorna gjort, och återställde nyss indragna löner till ett årligt belopp af

d) Inlösta stats-kontorets obligationer ..... ... 1,568,745. e) Besparade intressen å d:o - - - - - - - - - - - 394,483. f) Frivillig gåfva af Ostindiska Kompaniet.... 450,000. g) Efterräkningar med saltkontoret ..... ....... 138,483. h) För hög postprocent återbetalad.............. 150,000. i) Ökad inkomst genom förändrad tullklarering 529,700. j) Indragningar vid krigsstaten till lands ...... 880,000. k) d:o d:o till sjös........ 733,500. l) d:o af åtskilliga byggnadsstater... 760,000. m) d:o af löner, pensjoner och grati- fikationer.................. ........ .................. 450,000.*)

*) Enligt uppgift af Rudbeck hafva statens utgifter, som 1765 stego till 21,900,000, varit år 1769 nedsatta till 16,900,000 d. s. Men detta öfverensstämmer ingalunda med dispositionerna i statskontoret.

curse zu bezahlen sind. Med anledning af Silfverstolpes berättelse om bankoverkets inrättning 4, 4895–4900 (mscpt i Bankens arkiv) och af Skogman 1, 58–60, kanske ock af Schwerin I 183, 184 skulle man kunna gissa, att den stora besparings-summan 4.266,868 d. s. beräknades uppkomma deraf, att under åren från 1766 till nästa riksdag (1770?) skulle stora sjötullen, kopparräntan, hammarskatten, tionde-tackjern, sakören, fyrbåks- och charta sigillata-afgiften m. fl. (pansatta i banken) betalas i speciemynt eller med banko-sedlar efter kurs; – kanske ock enligt Silfverstolpe genom en betydlig nedsättning af bankens fordran i slottsbyggnadsfonden, i nummer-lotteriet m. m. Denna Mösspartiets beräkning af de fördelar, det beredt åt staten, är icke med tillräcklig klarhet framställd.

*) Se 41 112–116. Mängden och höjden af dessa summor låta oss ana mängden, höjden och beskaffenheten af de missnöjen, som reduktions-riksdagen förorsakade.

[graphic]
« FöregåendeFortsätt »