läror fortlefvat mycket starka och sökt göra sig gällande, dels i sin moderata, sin välgörande, men ofta ock i en öfverdrifven och olycksbringande gestalt, t. ex. i franska revolutionerna 1848 och 1871 och i de tid efter annan framträdande uppenbarelserna af plundrings- och mordlystna socialister, kommunarder, nihilister m. fl. Varnade af frihets-rörelserna och derjemnte sjelfva lyftande sig till sannare och ädlare åsigter, hafva deremot Europas regenter i allmänhet sökt fullgöra sina pligter med ojemnförligt mer både klokhet och afseende på undersåtarnes väl än händelsen var under 1600-talet. Följden har blifvit, att en stor del af det allmänna tänkesättet vändt sig med förkärlek till en sådan betryggande och välgörande konungamagt, med ovilja från frihetsläror, hvilka ofta uppenbarade sig på ett mycket oroande till och med afskyvärdt sätt. I en så föranledd öfvervägande reaktionär rigtning har kulturfolkens samhälls-utveckling för det mesta fortgått under 1800-talet. - och Sverges såväl frihetstid som reaktion äro i sjelfva verket blott enskilda uppträden ur ofvanbeskrifna den europeiska samhälls-utveckligens fyrahundradeåriga verldsdrama. Hvad skall blifva innehållet af dess femte århundrade, dess femte akt? Men nu, låtom oss till afsked kasta en glad och tacksam blick tillbaka öfver den berömvärda verksamhet, våra förfäder utvecklade under det. tredje, det vigtigaste bland dessa verldshistoriska tidehvarf. TRETTIOÅTTONDE KAPITLET. FRIHETSTIDENS ÄREMINNEN. Nämnde tidskifte har i vår historia efterlemnat drag så lysande, att de väl förtjena ofvanstående namn, och derjemnte så många, att de bilda ett äreminne öfver perioden i dess helhet. Hvarje tid eller person, som blifvit föremål för serskilda loftal, så kallade panegyriker, har dock bredvid förtjensterna haft sina fel, sina skuggsidor. Äfven frihetstiden hade sådana, och det både många och mörka, och de hafva ingalunda blifvit af oss förtegade. Men den hade ock förtjenster, så många och stora, att vårt fädernesland näppeligen kan uppte ett härutinnan mer utmärkt tidskifte. Dessa företeelser äro redan utförligt beskrifna i så väl denna som föregående delar. Vi vilja dock här inom en sammanträngd ram framhålla de förnämsta bland dem för att än djupare i landsmäns minne inpregla de ärorika dragen; inpregla dem till dyrbara föremål för tacksamhet och beundran och derjemnte som kraftiga uppmaningar till efterföljd. Svenska folket har ofta med tacksamhet erinrat sig de stora välgerningar, det fått mottaga af sina konungar, Gustafverna den förste och andre samt Karl den elfte, likaså af aristokraterna Birger Jarl, Torkel Knutsson, Sten Sture och Axel Oxenstierna. Hvarföre skulle vi ej med samma känslor erinra oss och erkänna de välgerningar, för hvilka vi hafva folket i dess helhet och det fria statsskicket att tacka? och det så mycket häldre, som dettas djupaste grundtanke, och högsta mål var sträfvandet efter ljus, rättvisa och frihet. Den största, den ojemnförligt förnämsta bland dessa välgerningar var just detta lagbundna statsskick, hvilket sökte trygga frihet, rättvisa och jemnlikhet inför lagen, och under hvars skydd folket kunde i växande frihet utveckla den allsidiga verksamhet, hvars förnämsta företeelser vi här nedan skola omigen erinra oss. Betraktom då först de vetenskapliga, vittra och konstnärliga företeelserna ! I vetenskapligt hänseende märkes, att Sverge fick under dessa år sina första lärda sällskap, i Uppsala Wetenskaps-Societeten 1) och det Kosmografiska, i Lund det Fysiografiska sällskapet, samt i Stockholm Wetenskaps-Akademien, det Patriotiska Sällskapet och samfundet Pro fide et Christianismo. Också för vitterhet och sköna konster erhöll Sverge under samma tid sina första stiftelser, Witterhets-akademien, Tankebyggare-orden samt sällskapen Vitterlek, Utile Dulci, och Bacchi orden; samt i konstnärligt hänseende en Målare- och Bildhuggare-akademi samt en likartad stiftelse äfven för tonkonsten. Vi vända oss nu till de serskilda företeelserna inom hvart och ett bland dessa områden. I Teologien utvecklade statskyrkan en berömlig verksamhet och bibehöll sin öfver åtskilliga ensidigheter upphöjda plats. Under ledning af flere utmärkta kyrkolärare tillbakavisade den så väl pietistiska öfverdrifter som dippelianskt fritänkeri; och tillika å ena sidan Rutströms nedsättande af gerningarna och upphöjande af tron; samt å den andra Swedenborgs motsatta ensidighet och än mer dennes andeskådare- och korrespondens-drömmar 2). Rättsläran. Allmänna lagboken fulländades och antogs; ständernas kommisjons-domstolar aflystes; likaså i de flesta fall gatuloppsstraffet, och man ifrade för afskaffandet af pinliga ransakningar; hvarjemnte Nehrman-Ehrenstråle verksamt bidrog till utbredande af redigare och redligare uppfattning och utöfning af domare-ämbetet 3). Helsovården. Fullständig läkarebildning, som förut saknades, blef ordnad i Uppsala af Nils Rosén v. Rosenstein och i Lund af Eberhard Rosenblad m. fl.; och helsovården förbättrades vid landthären af Zetzell och vid örlogsflottan af samme Rosenblad och i hela riket af Bäck och Acrel medelst inrättandet i Stockholm af Serafimer-lasarettet 1) Dock redan förut förberedd af Er. Benzelius m. fl. 3) Sid. 117. och i landsorterna af en mängd der behöfliga provincial-läkaresysslor, lasarett samt apotek 1). Svenska historien hade ett mycket lysande tidskifte och räknade sådana häfdatecknare som Botin, Celsius, Dalin, Lagerbring, Schönberg och den snillrike Anonymen; sådana häfdaforskare som Berch, Gahm, Gjörwell, Loenbom, Rhyzelius, Stiernman och Warmholtz; och sådana till grund gående omskapningar, som då ur Sverges historia bortvisades, genom Dalin hela den af Johannes Magnus och Rudbeck hopdiktade fornhistorien; och genom Ihre den sedermera införda sagan om en fornjotersk konunga-ätt; och ytterligare de opålitliga tidsberäkningar, som Rudbeck grundat på myllans djup och Dalin på vattenminskningen 2). Sverges kartverk och geografi fingo ett nytt och förbättradt skick genom Faggot och Erik Tuneld, den svenska geografiens fader 3). Svenska språket. Nysvenskans seger öfver medelsvenskan stadfästades genom flere språkläror och Sahlstedts ordbok. Slutligen tillkom Ihres jätteverk Glossarium Sveogothicum. Botin, Celsius, Dalin, Höpken och Tessin m. fl. utbildade språket till en renhet, en regelbundenhet och ett behag, som i många hänseenden beredde väg för Gustaf den tredjes härutinnan mycket lysande tidehvarf 4). Sverges skaldekonst. Vi anföra blott namnen Bellman, Creutz, Dalin, Gyllenborg och fru Nordenflycht, och hafva derigenom angifvit den tidens rikedom på snille, inbillningskraft och växande konstfärdighet; genom de två sednare ock på djup känsla och sedligt allvar 5). Matematiken blef till allmännare kännedom framdragen först genom Klingenstierna och sedermera genom Strömers m. fl. arbeten. 1) Sid. 122. 2) Sid. 136. 3) Sid. 155. I fysik och kemi framstodo Bergman och Cronstedt med deras utmärkta verksamhet, och den förre med sin mycket berömda verldsbeskrifning 1). Astronomi. De första observatorierna blefvo inrättade, det ena i Uppsala, det andra i Stockholm. En på detta fält förut okänd verksamhet utvecklades i Uppsala af Anders Celsius och i Stockholm af Wargentin, hvilken sednares arbeten väckte Europas uppmärksamhet. Den nya tideräkningen blef i almanachorna införd 2). Zoologi och Botanik. Vi uttala här blott två ord: Linné och sexualsystemet 3). Byggnadskonst. Också blott två ord: Tessin och Stockholms slott 4). Bildhuggarekonst. Gustafvernas den förste och andres minnesstoder 5), samt Sergels Faun och grafvård öfver Cartesius ®). Bland Tidskrifter tre namn: Svenske Argus, Ärlig Svensk och Gjörwells »Svenska Mercurius»; och vi tillägga ett fjerde: riksdagstidningar från och med 1756 7). Tryckfrihet. En med få afbrott ständigt växande 8) offentlig granskning af de allmänna angelägenheterna, och slutligen tryckfrihetsförordningen af 1766. Vi hafva öfverskådat den vetenskapliga, vittra och konstnärliga verksamheten. I sin helhet står frihetstiden härutinnan högt öfver både alla de föregående och likaledes öfver de närmast följande tidehvarfven. I afseende på lagstiftning, astro 1) Sid. 160. 2) Sid. 157. 4) Ritningen och grundläggandet tillhöra dock föregående tidehvarf. 5) Båda i utkast färdiga före 1772, ehuru först sedermera uppställda eller aftäckta. 6) 45. 208. 7) Sid. 167. 8) Se dock s. st. |