Ty beder iag tig hiertelig, när något mig vil stielpa,
Att tu mig tå biståndig äst, och villig til at bielpa
Mot alla mina afvundzmän, som intet gott mig anna;
Att the med all sin macht och väld mig intet skada kunna.
Med tina hand betäck tu mig, när korss och motgång susar,
Och lijka som ett stormfult haff opkastar sig och brusar.
Ty tu en hielp i nöden äst, och vest väl theras bästa,
The som sitt hopp med tolemod på tina godhet fästa.
Förty all Rodars forse-fall tu ville frå mig vända,
Therföre skall iag prijsa tig altijd förutan ända.

Mariæ Renselses dag.

Evang. Luc. II: 22, 23.
Först rena mig, min Gud,
Ty jag är helt befeckter

Ocb med en syndig hud
Till kropp och siäl betäckter.

Sen lär mig lefva så,
Att jag ey företager

Thet tig misshaga må
I alla mina dagar.

Lät mig städz ofra tig
Ett menlöst dufve-bierta,

Upfylt botfärdelig
Med ånger, tro och smerta.

Och när thet tå skall ske,
Att iag så väl som andra

Skall gå aff thenne öö,
Och dödsens vägen vandra,

Var, Jesu, tå mitt lias
Uthi tben mörke dalen,

Och för mig i titt huss,
Then himla frögde-salen.

aveler

som skördemannen Så lyder jo som vil alt ind

5:te söndagen efter Trettonde-dagen.

Evang. Matth. XIII: 24-30. Sij

, så går thet här i thenne verlden till, När som en lärare, som trolig lära vill, Skall Gudz ordz ädla säd på kyrckio-åkren såå, At then i hiertat väl sin trefnad vinna må.' Så kommer också fram ovännen Lucifer Och blyges ey att såå sitt ogräss här och ther, Som bär sin skadlig frucht och växer lika med Upp såsom hvetet gör then ädla, goda säd. ? !

in font Men see dock

k. huru god vår Herre Jesus kär
Vid tbenne olijkhet i växten sinnad är;
Han vill ey att man strax ogräset plåcka får,
Fast meer att thet skall stå till skördetijden blijr;
I knippor bunno thet och ladet så för sig,

stoe'ti Att

Pocb brand genom

d tbet strax udbrane

upbrännas må.

dos Thesslijkest skulle the ock hvetet lijka så Upbämpta med all fijt och god försichtighet

hingni sud Och thet församla väl i lados säkerhet. 0907:

i tabi 0 Jesu, tu, Hvarföre och titt ord på kyrckio-åkren såås, På thet att genom tbet gott hvete växa skall.

fft: 1 Men sij, ovännens list, som geroa sijr vårt fall,

eld

Hur han så dag som natt omkring 088 står och går
Och ibland bvetet titt ogräset sitt utsåår.
Bevara mig för sömn och syndsens säkerhet,
Ty thet är satans ramm, at han med idksamhet

Anställer tå sin konst och syndig-sädes-tijd;
Ty gif mig tina nådb, o Jesu, Herre blijd,
Att i min christendom med renhet och med tucht
Jag städze bära må en edel, hvete-frucht,

På thet, når tu tin dag och skördand kommer till,
Ther tu ogräset ifrå hvetet skilja vill,
At iag i bimmelen af tina englar, tå
The rätta skördemänn, med frögd församlas må.

Söndagen Septuagesima.

Evang. Matth. XX: 1-16.
At lefva väl förnögd thet är ey bvarmans håfra,
Thet är alleen aff Gud en skänck och nådegåfva.

Lär mig thet väl förstå, tu som rättfärdig äst ,
Giff hvad mig nyttigt är, ty tu förstår thet bäst.

Bevara mig för baat och afvundz skalckestycke,
När jag bär lijtet får, en annan åter mycke,

Att jag ey knorrar tå, emot tins villjas lag;
Ty gör ta i tin ting alt effter titt behag.

En trogen arbetsman i sin tijd tu bekröner,
Dock icke aff förtienst, utan aff nåde löner,

Som en rättfärdig Gud, tu lönar bär och ther,
Och ingom orätt gör, ty to bar alla kär.

Jag beder tig, min Gud, lätt mig med alla fromma Snart i en salig stund till afftonbvijla komma,

Att få af tina hand tin lofvad nåde-löön, Thereffter längtar jag. O Gud, bör tu min böön.

Söndagen Sexagesima.

Evang. Luc. VIII: 4–15.
To bimla sädes-man, o Jesa, bioder till,

Som then sin himmelsk säd ibland oss utsåå vill.
Ta allastädes såår titt helga ord och lära,
Och vilt att rijkelig man fruchten skall frambära.

monti ett :

om man inte

Men jag beklaga må min oförmögenhet,

Att svaga köttet ey sig rätt bereda vet
Att taga mot tin säd, ty vägen är förtrampat.
Mitt erta, menar jag, är hårdt ocb samman stampat

Såsom ett belleberg, at intet kan upgå,

Ty mongen odygdz tagg iag när mig finna må. Therföre, o min Gud, send mig tin nåd till handa, Bered min biertans iord genom tin ord och anda,

Att jag må bära frucht uti stor ymnighet,

Med goda gerningar utan skrymtachtighet,
Och så min trones frucht må här för verlden lijsa,
Så skall iag tig, min Gud, erinnerliga prijsa.

Söndagen Estomihi..

ne i Evang. Luc. XVIII: 31–43. doin?? Ett Itt obegripligt siäle-liuss må vij vår Jesum kalla,

ST Som kommen är på jorden nid till att uplijsa alla,

auds

I thenne dödlighetens moln, som platt oss inne skräncker,
Men Jesus genom sielfvan sig oss liuss och anda skäpcker.
I dagsens evangelio ban en blind man uplijser
Och honom ger sin syyn igen, thermed sin godhet vijger.

Så monde hann om pjnan sin ock en oplyssning gifva
I lärjungarnas oförståod och så sin lära drifva,
Att thet, bvad honom förestod, och the än icke viste
För infödd biertans mörckbet skull, them klart för ögon lyste.

Hann monde också om sin död för them alzintet dölja,
Och att jämväl upståndelsen på döden skulle följa.
Lätt, Jeso, uti hiertat vårt (thet önskom vi nu alla),
Som i oss helt förmörkat är, tin nådes strålar falla;

Ty ingen är, som eljest kan vårt oförstånd förtaga,
Men tu kant med titt nådes lioss alt mörker frå oss jaga.
Uplyss oss, att vi här dock må then rätta kunskap finna,
Tin pjna och tin korsens död rätt christlig att besinna,

Och buru som vij genom tig, o Jesu, Herre käre,
Frå mörcksens häär och välligheet aldels förlöste äre;
Hielp oss ther till, o lijfzens liuss, thet är hvad vij sidst bedie,
Att vij en gång titt ansichte få see med evig glädie.

Söndagen Invocavit.

Evang. Matth. IV: 1-11. Thet vor en iämmer stor och meer än hiertans sorg,

Tber vij ey hade tröst, at Gud vor’ oss en borg, Ett värn och ett beskärm på alle rum och stunder Mot satans freste-nåt och listige påfunder.

Ty natt och dag hann går såsom uti en ring

Till att upsluka oss, som leyonet omkring.
Tre streck ban biuder till, tber med hann söker dåra
Then ussle 'mennskjo-siäl och hennes tanckar såra:

Misströst, förmätenbet, att komma oss på skam

Och penninggirighet, sij thermed går hann fram. Hvad vill ett lijtet barn emot en rese göra? Hur vill mot leyonet ett lamb sin saak utföra ?

Så lijtet kunne vij mot diefvulen förmå

Och med vår ringa krafft mot frestelsen bestå;
Men Jesus är vår tröst, som är för oss framgångit,
Och satan med sin mackt till intet giordt och fångit.

Tig, Jesum, bediom vij: med nåde statt oss bij,

Frels oss frå satans list och grimma tyrannij.
Hielp at vij mannelig mot bonom kunne kämpa,
Och all hans mackt och list med tro och ordet dämpa;

Lätt segren blifva vår, at vij för all vår sorg
En gång må glädie få uti tin himmels borg.