Thet ena sees på phariseen, som bad i Herrans tempel, Bevar oss för förmätenhet, att vij oss ey förlåta Tolfte söndagen effter Trinitatis. Evang. Marc. VII: 31-37. Then är väl aldrig till, then nånsin kann beskrifva Ty thetta mester-värck hans egne finger giorde Och såsom deylighet så herligen framlyste På kroppsens skapnat, som var bildat skön och keck, Så uti siälen ock Gudz beläte sig vijste, Som var för Gudi ren, fullkomlig, helig, täck. Tå viste menniskian aff ingen siukdoms-sveda, Aff ingen motgång, korss ey heller annan nöd, Hon var aldeles frij ifrå then synden leda, Så ock frå syndsens lön, som är then bittra död. Och kort, Gudz bälete var hon som närmast lijker Till vijssdom och förstånd, och vilian var ock god, I lefvernet var hon aff dygd och seder rijker, Var städze frögdefull och hade ett gott mod. Men ah, hur är thet nu, seen Adam hafver syndat? Thet våller satan vist, som Adam har bedragit, Ty synd och siukdom, korss och andra plågor flera Thet vil här texten oss med thenne döfva lära, Then intet höra kann, en dumbe ock ther till, Then fromma menniskior här framför Jesum bära, Och be att han sin hand på honom läggia vill. Thet han ock ginast gör och thermed nogsamt vijser, Ett endast hephetha, thet kann här mer utföra Än alla läkiare i verlden kunne göra Med thet, hvad namnet har utaf ett creatur. Thet gifver oss vid band och skall oss och påminna, Så skole vij oss mann till herran Jesum finna, Och all vår nöd hann vill och kann ifrå oss vända, O Jesu gör ock väl mot oss och alla andra, På thesse lät nu see att tu ännu kant göra, Hvad som aff folcket här i texten är förmält, The dumbar ha sitt måål så ock the döfva höra, Högtlofrat vare Gud, alt har hann väl bestält. Trettonde söndagen effter Trinitatis. Hvad kann dock vara sällare, än att mann thet besinner, Hvar i thet aldrabästa väl och salighet mann finner. Then holler vällust för sin ro och sig tå salig prijser, Och hvad som sådant mera är, som verlden här behager, Som seer att hann är sanner Gud och menniskia tillijka, Och sedan också som oss sielf kär bafva våran nästa, Så hafver ock vår Jesus giordt mot oss i vårt elende, O Jesu, kärlekz-lärare, then salighet mig gifve, Tu ville ock then vilian mig af nådene förläna, Fiortonde söndagen effter Trinitatis. Med skäl en spegell kallom vij the helige budord, Ther i vår andlig spittälska oss varder rätt kungiord, Vij kunne ock theraf förstå vår obeskriflig nöd, Att synd ey annat med sig föör än vrede, straff och död. Ho, som för then skull rensas vill af syndsens träck och dy, Så är thet bästa rådet nu: till Jesum Christum fly; Ty hann är ju vår renhetz brunn, som ifrå syndsens men Oss med sitt belga dyra blod har tvagit hvit och ren. Hann helar kroppen, ther till med så renar hann vår siäl, Och vijser så sins kärleks proff att thet går bäggom väl. Thet ha the tio spittälske förfarit visserlig, Tå the till Jesum med sin tro och bön infunne sig, Tå strax försvann ock spittälskan och skedde innan kort, Ther hann dock mann en frembling var, the andra theremot Christtrogen siäl förgät dock ey att vijsa tacksam tig, Tack vare tig, vår frelsare, aff hiertat, siäl och munn, Att tu af nåde vorden äst vår tröst och renhetz brunn. Giff oss tin helga nåd ther till, här kunna lefva så, Att vij vår andlig spittälska altijd besinna må. Och sökia så vår renselse hoss tig uti titt blod, Femtonde söndagen effter Trinitatis. Sij, menniskian thet jordiske gemenlig effterhänger, Och sig om godz och penningar med sorg och möda tränger. Och ther hon sådant icke får, så qvider hon och låter, Hon grämer sig rätt hiertelig, bekymbrar sig och gråter. Hvad skall jag äta, säger hon, så ock, hvad skall iag dricka, Hvar får iag kläder för min kropp, hur skall jag mig dock skicka? Ty tijden faller mig för svår, iag kan thet ey besinna, Hvar iag i dag och längre fram mitt underhåld skall finna. Men sij, så plägar hedningar, som Gud ey känna, göra Han säyer här: Att tiena Gud och mammon med tillijka Är ingen till, som göra kann, then ena most hann svijka; Allenast en hann älska kann, then andra most hann bata, Eller ock en sig hålla till, thermot then andra rata. |