Hans kongl. maij:tz vår allernådigste konungz och herres högtbetrodde man, rådh, cantzelij rådh, så och cancellarius öfver den Carolinske akademien, den högvälborne grefve och herre Herr Erick Lindsköld, grefve till Staffsund, frijherre til Lindevad, herre til Kaggeholm, Brevijk och Klakeborg, sinom högnådigste herre tilskrifver och heembiuder författaren detta sitt ringa arbete. Högnådigh grefve! Nu som christenheeten åter Sigh vahnlin' minner på sin Jesu lijdande, Och aff en gudligh nijt medh kärlig suck begråter Dess båijor, spiut och spott, dess hårda hierte-vee, Sampt törne, slagh och såår, at så vår broder såter Sitt lijff för dödzens barn, så har en drifft mig rört Blijr nu i Herrans huus. Min röst bå' späd och bees, doch see mitt upsåt an Eij ha så mogen frucht som stoore apal bringa. Åbo den 14 Aprilis 1690. Eders grefligh excellentzes aller ödmiukaste tienare M. Renner. MICHAEL RENNERS Trenne Klag- och Tröste-Sånger, uthtagne af ett hans arbete, som han nämner: Tårar vedh frälsarmansens Jesu Christi korss. 1. Kommer, Adams barn, och skåder, 2. Jämmer, ach, Gudz son han lijder, Lijfsens furst til döden skrijder, Den oss medh sin dödh och spott 3. Sielfva glädien blijr bedröfva, XIII: 18. Finna tröst, samt hielp och frögd. 4. Han, som ingen synd bedrifvit, I det ställe vij måst blifvit Dömbde til en evigh dödh, 5. Seer hans tusend bittra tårar, 6. Ach, at man så pijnlin presser Uth hans röda drufve-safft, Ja, hans märg och all hans krafft, Bitterbeten sielf tilbvässer Sin af galle fulla tand, At påöka mehr hans brand. .7. All hans kropp är öfver blodigh, Och blij engel-hvijt och reen, 8. Vidh hans korss vil iagb tå blifva Jesu dödh den kan migh lijfva, Och hans galla sötman min. 9. Jesu törne migh bekröner Medh en himmelsk ähre-chron, Min försoning Jesu böner. Uthi Jesu diupa såår, Jagh mitt boo, min hvijla fåår. 10. Jesu smäleek är min ähra, Min försäkring Jesu hand Jesu sidsta ord min lähra, Jesu korss min stödie-staf, II. 1. 0 gode Gudh, bar nu tin godhet ända? O kärleekz brunn, ach vil din nåd sig vända Uthi en grymmer vredes blixt och brand? Skal så din son, din högsta skatt, ditt bierta, På korsens trä i outhsäijligh smärta Ge up sin and? 2. Ach fader, tänck uppå din egen saga, Blij från tigh stödt? 3. Han är alt reen från syndsens feel och fläcker, Han är en konung, himmelen besitter, |