18. Ehuru länge jag thet drager, 19. Jag vet at efter thenna vandring 20. Har jag här tårar strömlikt giutit, Så hoppas jag för gråt och band, 21. The mina många ögons tårar, The, som här plögt up diupa fohrar På mina kinder dag och natt, Then fierde sång-time. Jag skal för thesso natt, o Gud, 1. ◊ Jesu, tu min ädla skatt, min broder och min hälsa, Haf tack för thesso goda natt, at tu mig ville frälsa! 2. Gud vare lof til evig tid, jag fick med glädie vakna, 3. Gud vare lof i evighet, jag ur min säng kan stiga, 4. Jag Jesu thenna morgon-sång och mina morgon-böner Tig ofrar nu och annan gång, ty jag tin godhet röner. 5. En fogel plär hvar morgonstun med liufig sång sig visa, Och för sin söta natte-blund sin herra Gud beprisa. 6. O, buru mycket mer skal jag, som större pund kan bära, Min Jesum nu och annan dag lofsiunga til hans ähra. 7. O, Jesu mig tin nåd bete, jag kan titt namn uphöja, 8. Jag går i Guds namn till mitt kall at i min svett mig föda, Välsigna mig alt jämt, och all min sammanlagda gröda. 9. Ty hvad som tu, min liuflighet, välsigna vil, thet blifver Välsignat i all evighet, och ymnog glädie gifver. 10. Förök then lilla oljo, som jag hafver i min kruka, At hon må intet vara tom, när jag har tänckt then bruka. 11. Lät ock min lilla del, min korg, på bröd ej nånsin brista, Tu äst min skiöld, min fasta borg, jag kan tig icke mista. 12. Gud gifve, jag må ingen del med snikna händer samla; Och så föröka mina fel, the nya med the gamla. 13. Gud gifve jag nu thenna dag, således kunde ända; 14. Hielp herre Jesu, mig ther til, tu som förmår at hielpa, To som och aldrig nånsin vil en fattig fånge stiälpa. 15. Hielp herre Jesu, tu min tröst, jag må alt väl beställa Then femte sång-time. När thet til mörka qvällen lider, Jag är tilfreds, om nu i natt 6. Kom, Jusu kom thet är nu tid, 7. Jag kläder af min trötta kropp, 8. Min Jesus skal upväcka mig Och uppå thenna natt fått slut. 9. I morgon tå jag stiger op Af sängen med min friska propp, 10. God natt, god natt, hvar christen siäl, Then siette sång-time. Alt hvad som verlden gifver, Thet är ett löf en blotter röst; En lilja vid then kalla höst. Ach, fåfängt är at täncka På verldsens prål, som dräncka Plär mången dristig siäl och kropp 1. Mitt timglas sackta rinner, mitt seger-verck tar af, Och mig ther med påminner min dödsstund och min graf. 2. Mitt if thet är en bölja och en ostadig tid, 3. Mitt if thet ovist banar then väg, som verlden har; 4. Mitt lif får snart en ända, som blädran på ett haf; 5. Hvad vil jag tå mig smycka med guld och pärle-band, När tiden vil mig trycka ned uti mull och sand? 6. Hvad vil jag tå begära en daglig purpur färg, 7. Hvad vil jag gullet bära och älska i min band, 8.. Hvad vil jag städse påcka på starckhet och friskt mod, När siukdom kan mig båcka och torka märg och blod. 9. Hvad vil jag upblåst vara på lyckans hiul och klot, 10. Hvad vil jag altid skryta af klokhet och hög ätt, 11. Så är thet, kan jag täncka, helt rådligt at stå af 12. Mitt goda, som jag prisar i verldens tåre-dahl, 13. Mitt mod också min styrcka, i Jesu, all min skatt, |