Palm-sündagen.
Text: Phil. II: 5 ad ll.

vår första far och mor, jag menar Adam, Eva, Ej voro nöjde med i paradiset lefva

I glädie, helighet, men ville lijka bli

Som Gud; men hur, thet gick, thet finna alla vi,

Af korsset kroppen med Pilati lof nedtaga

Sig redo Joseph from snart giorde, samt tillaga
Linklädet, svepningen, straxt Nicodemns kom,
The Jesu jordefàrd sig lade vinning om.

Men skal tacksäyelsen vâr’ Herre väl behaga,

Sä skal hvar man med Ш]: surdegen allan taga Snart utur vägen bort, jag menar ondsko all Samt arghet, som med hast tilskyndar svära fall,

Utränsa, at ej en Herodís surdeg hyser,

Men at vâr christendom af christna dygder lyser. Om surdeg ränsas ut, jag menar ayuden all Förkastas, med stor hast vär Jesus komma skall

Och rensa hiertat tìtt igenom vatnet rena,
Ja, giöra hiertat rent igenom tron allena;
Han reningen ocksä anställer genom blod,
Ту han oss menniskior är nädig, mild och god.

Omfatta honom nu rätt brinnande i trona,
Sá skal i evighet Gud visserliga skona
Tig, ja och gifva til igenom Jesu namn
Alt, hvad tu brutit har. Thet är en säker hamn!

АТ andans stora drifft sanct Paulus ju framställer
Then lära i vår text, som allas sällhet gäller,
Enär han säger här, at salighetens ord
Är sändt ossy menniskior, som bo på thenna jord.

I sin predikan han om Jesu död först talar,
Doch skyndar sig rått fort, ej länge tiden hablar
Men snart förkunnar om Christi upståndelse,
Som uppä påske-dag i sanning månde skie.