Tjugotredje söndagen efter Trinitatis. Text: Phil. III: 17 ad fin. IV: 1 ad 4. Vist talar skriften nog om ofullkomligheten, Och ej beflita sig thet sälla målet hinna. Bort thet, men hvar och en bör sig städz låta finna Tu bör, min christen, tig med alfvar också vachta För them, med kätteri tin sällhet eftertrachta, At såleds fiend' bli til Jesu Christi korss, Ty then rättferdighet, som ju för Gud skal gälla, Och göra Jesum Christ så til en synda-träl, Men then, som stundelig thet sälla eftertrachtar, XIII: 6. Tjugofjerde söndagen efter Trinitatis. Text: Colos. I: 9 ad 13. Thet hörer prästen til en trogen förbön fälla At the förkofras städz i vijshet och förstånd, Lägg tig och vinning om, min christen, sielf at vandra The aldrig någon tid god gärning visa fram, Vij bör ej eller mer så oförståndigt lefva, En styrcka fordras och mot frestelserna alla, Men korsset gärna dra' tils Gud förändring giör, Förtbenskul, christen siäl, emedan Herren tagit Tjugofemte söndagen efter Trinitatis. Text: 2 Thes. IV: 13 ad fin. Then ej försäkrad är om siälens tilstånd sälla, Thet Gud oss gifva vil i paradis, må fälla Mång' het och bitter tår; ty han är utan tröst, Se'n siälen blir ifrå sin kropp i döden löst. Men Paulus, Herrans man, vil oss i texten lära The skola samtelig från döda straxt upstå, Ty Han skal stiga ned och fienderna sina Men the, som stadigt tro, at Jesus Christus har The skola samtelig, än skiönt the länge döda I skyyn vår Herre kär ett möte giöra gladt, Förthenskul låtom oss, så ofta vi förspörja, Tjugosjette söndagen efter Trinitatis. Text: 2 Thess. II: 3 ad 11. Then drager visserlig med tolamod all möda, Som tänker altijd på, at han ifrån then snöda Eho, som bära vil then samma bilden klara, Men säll är then, som tro och kärlek stadigt hyser, Och af gudzfruchtan ren, som christnom ägnar, lyser, Fast än ban offta här bedröfvelse och vee Måst lida, skal han doch sin Jesu ansicht' see Och blifva Jesu lijk, när dommaren vil komma Som icke känna Gud, ej lyda Christi tal, Bemanner ehr med tro therför', I christne siälar, Med alfvar giörer bot, från synden vänden om Tjugosjunde söndagen efter Trinitatis. Text: 2 Petr. III: 3 et 13. Gud alla dagar vil oss menniskior förähra, At vi hvar dag en san gudzfruchtan måge lära, Ve then med nådens tijd bedrifver spe och spott! Men sidsta domsens dag, vårs Herras dag, skal vara, At the med gierningar förneka samma dag, Vee them, ty visserlig förgås skal hela verlden, Then nya verlden haf med allo flit i minne, I nya himmelen, then Herren Gud vil giöra, |