Sidor som bilder
PDF
ePub

såsom predikant allmänt eftersökt. Derföre anlitades han ock ofta att efter den tidens sed hålla predikningar vid aflidnes grafvar, deribland rikets ypperste mäns. "För att komma minnet till bjelf" afslöt han sina predikningar med korta "tänkie-verser" öfver hvad ban "i de evangeliske texternas förklaring föreställt“, och under titel af Post-illa compendiosa lät han "till Guds ära och sina åhörares uppbyggelse" dessa verser af trycket utgå 1686, då professor Lagerlöf egnade honom följande "Fägnesång:

Then nijt, herr Vult, hvaraf ehr tunga här till brunnit,
Med hvilken här till I så mångens hierta vunnit,

Then röst, som i Gudz huus är förr så tijda hörd,
Aff then så mången siäl på himlens väg är förd,
Then samma har sig här vändt om i skalde-kläder
Och med så liuflig klang om Herrans under qväder,
At hon är fägnas värd aff hvar rättsinnig man
Och för hvar enslig siäl med krafft predika kan.
Ett litet värck, som doch stor' ting i sig författar,
Ett lifflöst papeerssveep bär alla liffsens skattar;
Ehr Gudlighet är här uthi sin kortheet rijk;
Hon skifftas, och är sjelff sig lijkväl altijd lijk.
Hon vandrar åhret om och oss för ögon ställer,
Hur' nu then gambla värld är stader på sin qväller,
Hon leder oss omkring vår heela lifftidz lopp
Och lärer, hvar uthi bör ståå vårt främsta hopp.
Hvar heelig hvijlo-dag haar här sin frögde vijsa,
Hvar trött och ängslig stund kan här haa roo och lijsa;
Ty lärer cch, herr Vult, ehrt trogne heerde-kall
Sig sträcka till then värld, som hädan komma skall.
Ehr röst, som dödlig är, skall döden öffversvinga,
Och seen hon sloknad är, skall hon doch liffligt klinga,
Och aff hvar Gudlig munn hon så skall ährat blij,
At hon hvar högtijdz dag skall sielff sin högtijd sij."

Psalmen n:o 177 i vår nya Psalmbok är ock af Vultejus, ehuru den der blifvit förkortad från 13 till 7 verser och af J. Arrhenius, G. G. Adlerbeth m. fl. "förbättrad“. I Itt Nytt Svenskt Manuale finnes den först tryckt i Stockholm 1685.

Upsala Påskaftonen den 16 April 1870.

P. Hanselli.

POST-ILLA COMPENDIOSA

thet är:

Summarisk innehåld

öfver

THE ORDENTLIGA ÅHRSENS EVANGELIA

uti

kongl. Riddareholms församling

ifrå

Advents-söndagen an. 1684

in till

Advents-söndagen an. 1.685,

vid hvar och en predikans slut uti verser upprepat

allenast

till Gudz äbra och thes församlingz tienst

upå åtskillige fromme christnes hierteliga åstundan förmedelst trycket i dagzliuset framgifvin

af

M. Johanne Vultejo,

pastore ridderholmensi.

XIII: 7.

[ocr errors]

Then stormäcktigste högborne förstinna och fru,

Fru Ulrika Eleonora,

Sveriges, Götes och Wendes drottning, storförstinna i Finland etc., Stormäcktigste allernådigste drottning.

En

apostel, om hvilken kyrkiohistorierne berätta honom vara af kongzlig ätt afkommen, hafver ibland andre tänckjespråk ock thetta satt: att salighetenes ord, som OSS predikat varder, är longt och kort. Kort i anseende till thes författning, hvarmed then helge anda ville komma thet svaga menniskiominnet till hielp och understöd; men longt och vidlyfftigt i anseende till thes förstånd och värkan, effter som thet alltijd gifver them, som öfvade sinnen hafva, än mera anledning och tillfälle att ransaka och hemligheterna att eftersinna. Härom gifver the evangeliske texters förklaring ett krafftigt vittnesbörd, ty en sådan synes för oss vara vidlyftig; dock lijkvist, såsom ther igenom intet varder therifrå tagin, så lägges ock intet ther till och blifver alt sålunda, att then, som thet fatta vill, thet och väl begrijpa kann.

Effter thet mått, som Gud gifvit hafver, hafver ock iag, Christi ovärdige tienare, alt bortåt sökt Gudz hemligheter, minom anförtrodde församling med upbyggelse att förklara och förestella, icke med höga ord och menniskiovijssdom, utan med Gudz krafft, hemställandes och tillskrifvandes värckan och växten Herranom.

Ibland the medel att komma minnet til hjelp, hafver iag icke funnit otienligt thet, hvad förmedelst Gudz nåde iag uthi the evangeliske texters förklaring föreställt, att fatta tillsammans uti några korta tänckie-verser, och sålunda att göra kort, hvad som eljest longt var, hvilket sedan enom och androm, som sådane verser hört och set, tillfälle gifvit att begära, sådane icke att beholla för sig

sielff, eller klarligare sagt, att förmedelst trycket allom meddela; thet jag och härmed villigt velat efterkomma.

Eders kongl. may:t har med thes högprijselige Gudzfrucktan och kärlek till lijfzens ord, hvilken ibland andra kongzliga dygder såsom månen ibland stiernorne herligen framlyser, och lika som solen skiner såväl öfver the låga tulipaner som öfver the höga cederträn och them sitt sken och glantz meddelar, förorsakat mig nästan alt för dristiga tanckar, att iag mig understått hafver, thenne berörde tenckie-bok uti diupesta underdånighet att stella under eders kongl. may:ts allernådigste lius och sken.

Ville nu Gud att then monde värdig erkennas att finna rum ibland så månge herlige blomster, som uti vårt tunge-mål att blomstra sig framgifva. Iag nekar icke till att thetta värcket synes vara ringa till anseende, dock förmodar iag, hvad som till then utvärtes skapnad här oansenligt är, thet varder ordetz invärtes krafft visserlig ersätjandes.

Ingen förkastar en bezoar-sten therföre att han icke glimmar såsom en diamant. Then hufvud-stärckande majoran finner uti en örtegård också sitt rum, ändock then präcktige jucca eller välluchtande tuberosa bör hafva öfverstelle.

Eders kongl. may:t täckes thetta dristiga anträde ett nådigt öga förläna, och iag skall för eders kongl. may:t, thes höga hus och hög-kongzliga vältrefnad, såsom iag här till varit hafver, inn til min dödzstund för blifva

Eders kongl. may:ts

i dinpaste ödmjukhet

underdånigste tienare och förbedjare hos Gud Job. Vultejus.

« FöregåendeFortsätt »