Sidor som bilder
PDF

len), hvilket namn det i allmänt tal ännu behåller. Men en Svensk nybyggare gifver vanligen ett Svenskt namn efter eget val åt det nybygge, han anlägger, och under detta namn införes nybygget i Jordaboken. Men i de orter, der, såsom i Arieplog, Lappska språket har öfverhanden, förblifver detta namn obrukligt eller till och med alldeles obekant i orten, och ställets förra Lappska namn blir äfven nybyggets. När jag 1820 passerade, var här ännu ingen nybygges-anläggning börjad; nu voro de kolossala granar, som här stodo, till någon liten del undanröjda, en vacker ladugård var uppbyggd, der omkring 10 nötcreatur underhöllos. Men hela mangårdsbyggnaden bestod af en liten stuga, mindre än någon vindskammare, och så låg, att den minsta dvärg skulle måst buga sig djupt för att komma in genom dörren. Anläggningen af ett nybygge sker vanligen på följande vis. Först går man in till Landshöfdinge-ämbetet med ansökning, om att få der eller der af odisponerade lägenheter inrätta ett nybygge. Denna ansökning remitterar Landshöfdingen till KronoLänsmannen i orten, med befallning att med 2:ne ojäfviga tolfmän syna de lägenheter, som sökanden i detta ändamål uppvisar. Härvid komma hufvudsakligast ängar i fråga. I Lappmarken finnas nämligen en myckenhet kärr, eller så kallade myror, bevexta med gräs, särdeles starr-arter. Dessa tjena nybyggarne till ängar, och dem förutan skulle Lappmarkens uppodling och colonisation vara nästan omöjlig. Det foder, som här erhålles" är väl magert och dåligt; men creaturen lifnäras

[ocr errors]

dock dermed öfver den långa vintern. Till en början beror nybyggarens hela exsistens på boskapsskötseln; ty, hvad eljest jagt och fiske kan erbjuda, är naturligtvis en vanskelig sak och vanligen otillräckligt. För öfrigt äro dessa sysselsättningar ytterst tidödande, och den, som likasom professo slår sig derpå, kommer sig aldrig före, hans nybygge förkofras icke. Detta är också orsaken, hvarföre i hela den under Vesterbottens län lydande delen af Lappmarken Arieplog är minst uppodladt och befolkadt med nybyggare, ehuru här funnits sådana för mer än 100 år tillbaka. De förträffliga fisksjöarne hafva afvändt deras uppmärksamhet från allt annat, och det är först inom de sist förflutna 20 åren, som tidens anda äfven här börjat visa något inflytande, och culturen framstiga. När en nybyggare har några kor, så har

han af deras mjölk under sommaren nästan hela sin föda och äfven till någon del under vintern.

På denna boskapsskötsel uppstiger äfvén småningom åkerbruket såsom på ett oeftergifligt villkor. Häraf erhåller nybyggaren gödsel åt sina efter

hand upptagna åkertäppor. Sedan nu länsmannen

med 2:ne nämndemän synat lägenheterna, ingår deras synebeskrifning till Landshöfdinge-ämbetet, jemnte nybyggssökandens ansökning, att på det utsynta nybygget blifva till åbo antagen. Denna ansökning åtföljes af ett prestbevis, som intygar, att sökanden har god frejd, och af 2:ne vederhäftiga mäns borgen för åboskyldigheternas fullgörande. Dessa bestämmas af Landshöfdinge-ämbetet och bestå deri, att åboen skall bebygga och

genom odlingar förmera nybygget. Det utsättes bestämdt, för huru stor summa årligen byggnader eller odlingar skola verkställas. Vid de nybyggsimmissioner, som jag haft tillfälle att se, är denma summa utsatt till 15 å 20 Rdr. B:co årligen. Sedan nu de ofvan omförmälda handlingarne inkommit, meddelar Landshöfdinge-ämbetet sökan-den immission, ungefär i de ordalag, det han antages till åbo, att tills vidare, och så länge han åboskyldigheterna fullgör, nybygget besitta. Tillika bestämmes, huru lång tid nybygget skall vara fritt från utlagor. Antalet af sådana frihetsår varierar vanligen mellan 15 och 30 år, allt efter nybyggets bättre eller sämre lägenheter. Att åboskyldigheterna fullgöras, deröfver skall uppsigt hållas af kronobetjeningen, som hvart tredje år är förbunden att besigtiga lägenheten och låta värdera de verkställda förbättringarna. Hvar och en sådan erhållen immission skall vid uppbördsstämman uppvisas för krono-fogden, som i jordaboken införer nybyggets och åboens namn samt frihetstiden och åratalet, när den skall upphöra, och således skattläggning ske. Att man äfven i Arieplog börjat inse, det fisket ej bör vara en nybyggares enda eller hufvudsakligaste näringsfång, derpå var nu detta Nordanås eller Móskenåive nybygge ett talande bevis, ty det var ej, som andra nybyggen i Arieplog, anlagdt vid en sjö, utan på en hed i vida marken, der på nära håll alldeles ingen betydlig sjö fanns. Vatten hemtades från en näLappmarken, 4.

ra belägen kall-källa. Sannolikt uppstår på detta ställe snart nog en stor by, ty redan var ett nybygge till här påbörjadt, och den ovanligt resliga och vackra granskogen vittnade om bördig jordmån. I Moskenåive uppehöll jag mig ej länge, utan fortsatte resan till Gargaur, ett nybygge, beläget en mil derifrån, och som var anlagdt af en Lapp, hvars förfäder på detta Lappland varit boende. En sådan öfvergång från Lapskt till Svenskt lefnadssätt händer stundom, men icke motsatsen. När en Lapp blifvit fattig, d. ä. ej mer har tillräcklig myckenhet af rehnar, att ensamt deraf kunna uppehålla sig, så slår han sig antingen på fiske eller på tiggeri. Fiskare-Lappen förskaffar sig ofta några getter, och detta är den första ringa början till öfvergången. Kommer han sig så före, att han kan förskaffa sig en ko, då har han hunnit mer än halfvägs. Han måste nu sätta upp ett fähus och om sommaren berga hö. Efter hand får hån flera nötcreatur och är de facto nybyggare. Ungefärligen på detta sätt hade nybygget Gargaur uppstått och hade genom den nu varande åboens fader blifvit synadt, och immission derå meddelad. Den nu varande åboen hade den olyckan att inan årets slut blifva skiljd från besittningen deraf. Men, som jag skyndar till Arieplog, vill jag till längre fram uppskjuta framställningen af denna händelse och de ganska begrundningsvärda ämnen, som dermed sammanhänga. Den hederliga gubbe, som skjutsat mig allt ifrån Saxnäs, fick ändtligen här en

både nödig och efterlängtad aflösning. Vid de öfriga ställena, som vi passerat, var hvarken någon karl eller någon häst hemma, och den häst, hvarmed han skjutsade, hade ej ännu fyllt 2 år. Fastän det var qväll, fortsatte jag resan, och, emedan huset var fattigt och ej kunde prestera släd-kläder, så lät min förra skjutsbonde mig få låna dem, han skjutsat med. Det torde förtjena anmärkas, att man ingenstädes åker så beqvämt som i Lappmarken, nämligen med Svensk skjuts, eller inom den af Svenskar bebodda trakten. Åkdonen äro långa, smala skrindor, framtill om sidorna försedda med spjälor, af tvärhands bredd och på äfvenså lång distance ifrån hvarandra, men baktill helt och hållet tillslutna af sammanhängande bräder. Dessa färdskrindor kunna rymma 5 å 10 lispund hö och äro ganska tjenliga i dessa orter, der man dels måste köra genom tjock skog, hvarest ett bredt åkdon ej finge rum mellan träden, dels ock, för långa vägar och gles befolkning, behöfver föra med sig hö åt hästen. Uti en sådan skrinda lägges nu först hö och så derpå en rehnshud och en kudde samt en fårskinnsfell. I denna bädd kan den resande sitta eller ligga, allt efter eget behag, och man kan ej germa frysa ihjäl. De slädhudar, som annorstädes nyttjas, äro mer för syn än gagn; men dessa slädkläder, som den skjutsande vanligen består, komma ganska väl till pass.

Från Gargaur är en mil till närmaste nybygge, Sebmeaur, och derifrån äfven en mil till Mull

« FöregåendeFortsätt »