Sidor som bilder
PDF
ePub

11. S. Första lefnadssättet hos dem, som upptaga ett nybygge. Fiske, boskapsskötsel.

12. I. Nybyggaren, åkerbrukare. Hans födoämnen.

13. Š. Eit högre drifvet åkerbruk. En öfversigt af -hela Lappmarken i detta afseende.

14. I. Qvickjocks åkerbruk. En fjelldal, 30 mil från hafvet.

15. S. Qvickjocks prestgårds åkerbruk, ined tabell.
16. S. Qvickjocks åkermark. Elfsbackar.
17. S. Sandmyllans bördighet i elfsbackar. Exempel.

18. S. De trädgårdsvexter, som odlas i Qvickjock. Potatoes-odlingens nytta och användbarhet öfver hela Lappmarken.

19. S Potatoes-odlingens ringa framsteg hos en del. Den nytta, den ger andra.

20. S. Rofvor, kålrötter, sockerärter, hvitkål. Förteckning på de fjellvexter, som i Qvickjock vexa jemnte föregående trädgårdsvexter.

21. K. Öfriga fjelldalarne, om ej alla så gynnande för åkerbruk, likväl alla högst förmånliga för boskapsakötsel.

22. S. Gödningens behandling, åkerns brukning och såning. Potatoes-planteringen.

28. S. Skörden. Potatoes', rötters och rofvors upptagande. Nya åkerupptagningar med föga urval Lappmarkens åkerbruk i allmänhet. Torfmossars odling.

24. S. Orsakerna till åkerbrukets ringa fortkomst.

25. 3. Behaget af jagt, fiske och maklighet, jemnte fördomar mot åkerbruket, mehnliga för dettas framgång.

26 S. Fattigdon och svårigheten att med tomma händer sätta sig ned i en ödemark; ytterligare stora hinder för Lappmarkens uppodling.

27. S. Hvad enskilda personer skulle kunna göra för nybyggens fortkomst. Friherre Hermelin.

28. S. Friherre Hermelins nybyggen. Felet att ej gifva dem egande rätt. Utgången deraf.

29. $. Öfvergång till 4:de Afdelningen.

Om

FJERDE AFDELNINGEN.
Förslag till en nybyggs-schola i Lappmarken, eller

en allmän bekostnad befordrad uppodling af
detta landskap, i 27 paragrapher.
Inledning

1. S. Obemedlade ynglingars understöd på allmän bekostnad för nybyggens anläggande - eller nybyggens upptagande och öfverlemnande åt sådana ynglingar, när de kunna föda sin man, mot dagsverkens görande på nya odlingar, tilldess de på sådant sätt afbetalt den för dein gjorda kostnad, hvarefter de finge skattläggas. - Sådana odlingars inflytande på kringliggande äldre nybyggen.

2. S. Fredrik Fryxells redan 1771 gjorda förslag för Lappmarkens uppodling.

3. S. Tabell, upplysande Forsells förslag. Anmärkningar öfver detta förslag.

Ett ny

om

4. S. Svårigheten i Lappmarken att afyttra nigot öfverskott. Skälen att ej betunga nybyggaren med andra utlagor än dagsverken.

5. F. Sågverk och tegelbruk, som ännu saknas i Lappmarken, borde vara det första, som anlades, och skulle snart betala sig:

6. N. Om de allmänna medlens deponerande.

7. S. En kronofullmägtig, som utsynar lägenheter, besörjer byggnader, skaffar egande rätt m. m. bygge må ej som nu få 3 till 4 quadratmils område, utan högst en half mil på alla sidor om åbyggnaden.

8. S. Hurn med nybyggens bebyggande på allmän bekostnad bör förfaras.

9. J. Husens storlek, antal och inredning.

10. S. Äkerjorden utstakas, och åtminstone Itunnland uppbrytes genast.

11. T. Ängssyning; rödjning af ett land, till besående med något tjenligt höfrö.

12. S. Beräkning öfver hela kostnaden af ett nybygges anläggande på ofvan föreslagna sätt.

13. S. Arbetets utförande genom accord. Krono-fullmägtigens besvär och ansvar.

14. K. Kungörelse i kyrka eller sockenstämma villkoren för dess tillträdande, samt hvarest och när anmälan skall ske.

15. S. Nybyggarens rättigheter.
16. S. Nybyggarens skyldigheter.
17. f. Hvad som fordras af de sökande.

18 och 19 SS. Huru med nybyggares tillsättande tillgå bör.

20. f. Om dagsverkens utgörande och kronans ersättning

21. S. Om frihetsårens slut och de utgifter, dervid blefve förknippade.

22. §. I hvad ordning nybygges-anläggningarne borde företagas, jemnte en tabell, utvisande kronans godtgörande.

23. S. Huru nybyggs-schotan borde förvaltas efter de 21 första åren.

24. S. Om försöks anställande med ett enda nybyggea upptagande.

25. 5. Resultater af nybygges-anläggningarna. Den långsamhet, med hvilken nybyggen nu fortgå.

26. J. Olägenheter för kronan af nybygges-anläggningarnas långsainma fortgång.

27. M. Författaren öfverlemnar sitt försök till granskning och pröfning: Anmärkningar öfver de fördelar, nybyggs-scholan skulle tillskynda redan varande nyhyggare.

« FöregåendeFortsätt »