Sidor som bilder
PDF
[ocr errors][merged small][merged small][merged small][merged small]

jemnte Förslag till en nybyggscholas anläggande derstädes, eller anvisning, att allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten; af L. L. LA E sT A D i U s.

Med 4 tabeller, h. 1 Rd. Banco.

I anledning af de hänvisningar, författaren åtskilliga gånger gifvit på sin broders, Lars Levi Læstadii, arbete om Uppodlingar i Lappmarken, tror man sig göra de läsare, som förut ej känna denna interessanta skrift, en tjenst med att här lemna ett utdrag af dess innehåll:

FÖRSTA AFDELNINGEN.

Inledande anmärkningar mot fördomen, att Lappmarken ej vore odlingsbar, och åt hvilken nybyggarnes okunnighet om rätta sättet att handhafva åkerbruk lemnar ett stöd, som förlänger det ödesmål, hvari denna betydliga del af riket ännu befinner sig.

1. S. Lappmarken skulle genom uppodling blifva ett land, som åtminstone födde sitt folk.

2. S. Från den odlingsbara Lappmarken måste väl fjellen och deras utgreningar undantagas; men dessas silfver-, koppar- och jernmalmer skulle kunna blifva båtande, så snart de, som uppbröte dem, ej nödgades hemta sina födoämnen 20 till 30 mil från arbetsplatsen.

3 §. Lämpligheten af att först fästa uppmärksam

O

heten å

[ocr errors]

Lappmarkens bildning och physiska beskaffenhet. Fjerde paragraphen och alla efterföljande af första afdelningen afhandla detta ämne i 22 §§., nämligen: 4, S. Lappmarkens vidd, gränsor, samt de insjöar, träsk och andra vattensamlingar, hvilka gifva Lappmarken en egen charakter. 5. S. Allmän öfverblick af landet. 6. S. Tallskogen. De omständigheter, under hvilka den trifves. Dess egentliga region nedom sjögränsen. De vexter, som med den trifvas tillsamman. 7. S. Granen. Den jordmån, den fordrar. Dess region omkring sjöar, kärr och floder ofvan sjögränsen; de vexter, som åtfölja granskogen. % 8. S. Att jordmån och andra villkor, mer än en större ömtålighet för kölden, föranleda den mening, att granen ej kan uppstiga så högt i fjellen och mot norden, som tallen. 9 §. Många och bindande bevis för föregående §:s påståenden. 10. S. Som granen söker en fet jordmån, och tallen en mager, ger den förra god anvisning för uppodlåren. Om den skadliga och uppsåtliga antändningen af skogar, både af Lappar och nybyggare, samt det olika resultatet deraf för gran- och tallskog, 11. S. Granskog, på mot söder sluttande mark den mest lönande för odling - efter rödjning och afbränning tjenligast till mulbete några år, tilldess trästubbarne hunnit ruttna, då den plöjda jorden med liten gödning gifver rik skörd af både råg och korn. 12, §. Björken. Den går längre upp i fjellen än gran och tall. I bergsluttningar, der inga andra träd vexa, trifves den mycket väl. Bland tallskog blir den slokbjörk, och i granskog blir den fågrenig med grof, skroflig bark. Dess bästa jordmån är en ej mager sandjord. De vexter, som trifvas kring björk och äro nyttiga för boskapen. Lättheten, att förvandla de med björk bevexta fjelldalarna till bördiga ängar. Uraktlåtenheten deraf. 13, S. Pilskog går längre upp i fjellen än björken. Dess löf borde insamlas som ett sofvel för boskapens vinterfodring. Pilens mångfaldiga arter. Asp, Ahl, Hägg och Rönn. Den local, de söka. 14. §. Sjöarne. Deras holmars och stränders tjcnlighet för odlingar. Naturliga ängar. Skogar, rika på villebråd. Ymnigt fiske. Romantiska utsigter. Arbetets mödor belönade. 15, §. Sjöarnas egenskap att minska nätternas kyla och att tre till fyra veckor längre skydda mot frost. Deras inflytande på vegetationen. 16. S. Träsk. Anledningarne till benämningen, deras ursprung och beskaffenhet. Deras fisksorter och de vexter, de frambringa. - 17. §. Flere större träsk uppräknas. De smärrc flodev, som från träsk hafva sitt ursprung. Deras mindre förmånliga inflytande på lufteus temperatur och odlingar.

[ocr errors]
[ocr errors][ocr errors][ocr errors][ocr errors][ocr errors]

ANDRA AFDELNINGEN. Lapplands klimat, vegetation och höjd öfver hafvet, i 43 paragrapher.

1. S. Inledning.

2. §. Bristen på meteorologiska observationer.

3. §. Bottniska Vikens och Nordsjöns mildrande inflytande på Lapplands klimat. Sydostlig vind, mild och nederbörd förande på Svenska sidan. Vestlig, svalkande och renande. På Norska sidan, tvärtom, ger vestan regn; och sunnan klar himmel.

4. §. Midt under skarpaste vintern ger ofta vestlig vind töväder på Svenska sidan. Thermometern stiger från 30 grader köld till 2 å 4 graders värma. Tä– vädrens hinderlighet för resor. De tider, de vanligen infalla.

5. S. Nordvest- och nordost-vindarne, kalla, skadliga vårvindar. Nordlig vind under strängaste vintern och sydlig under sommaren hafva mindre inflytande på landets cultur: /

6. S. De fyra årstiderna. Juni, Juli, Augusti som

mar, September höst, Maj vår, och de öfriga vintermånader, då snön i skogarna stiger till 3 alnar och isen på sjöarna blir 6 quarter. 7. §. Januari. Dess korta dag. Väderlek. Köld. Medel-temperatur. 8. S. Februari. Dagsljus. Väderlek. Medel-temperatur. 9. S. Mars. Dagarnas längd. Solens verkan. Tö. Medel-temperatur. 10. §. April. Väderlek. Dagen börjar sina inkräktningar på natten. Flyttfoglars, ankomst. Medel-temperatur. 11. S. Maj. Den angenämaste tiden af året. Foglar, fiskar och djur deltaga i detta firande af sommarens återkomst. 12. §. Den ordning, i hvilken flyttfoglarne anlända. 13. S. Den ordning, i hvilken flerc vexter blomma. 14. §. Såningstiden. Väderleken. Medel-temperaturen. 15. S. Juni. Smärre sjöars och floders islossningVårfloden. Brodden uppkommer, löfträden utspricka, dalarne grönska, boskapen föres på bete. De stora sjöarnas islossning. Dag hela dygnet. 16. S. De vexter, som blomma i Juni. Medel-temperatur. 17. S. Juli. Värmen. Fjellfloden. Löf- och näfvertägten. Fisket. Säden går i ax. Höbergningen. 18. §. Naturen i sin högsta fägring. Myggen. 19. S. De tre slagen af mygg. 20. S. Jagten. 21. S. Hjortron. I skogarna. På fjellen. - Medeltemperatur. ~ 22.S. Augusti. Mycket regn. Skörden. Jernnätterna. Skäran. Höbergningen fortsättes. Medel-temperatur. 23. S. September. Bär-skörden. Dess nytta. Löffällningen. Snöslasket. Medel-temperatur. 24. S. October. Slagten. Infodringen. Fisket. De små sjöarne frysa. Medel-temperaturen. 25 § Movember. De stora sjöarne frysa. Hö- och vedkörsel. Fiske. Medel-temperatur. 26 S. December. Köld. Mörker. Vinternöjet. Jagten. Medel-temperatur. 27. S. Årets medel-temperatur. –

28. S. Temperaturen ungefär densamma i hela Lappmarken.

29. S. Jordtemperaturen. - 30. §. Reflexion öfver jordtemperaturen. 31 §. Parallel mellan Skånes, Upplands och Lapplands vegetation och jord-temperatur. , 32 §. Jemnförelse i samma ämne mellan Dalarne, Härjedalen, Jcmtland och Lappmarken, med tabell. D:o Värmland och Småland. 33-S: Resultat af föregående jemnförelser, med afseende på Lappmarkens odlingsbarhet. 34-.S. Exempel, bevisande Lappmarkens förmåga att frambringa säd (korn) ända upp vid björkregionens slut under fjellen. Det rika höförråd, der kan insamlas. 35. S. Skiljaktigheterna i klimat oah vegetation, be

roende på aflägsenheten från hafsstranden och höjden öfver hafsytan samt på afståndet från fjellen. 36. S. Hafvets välgörande inflytande på vegetationen, likasom den mehnliga verkan af fjellarnas iskyla, äfven på längre afstånd. 37. S. Flere exempel på fjellkylans verkan, men att redan på en mils afstånd detta inflytande betydligen minskas. 38. S. Myrors och kärrs utdikning och odling. De välgörande verkningar, sådant skulle hafva på klimatet. Jagt och fiske, förefallande nybyggaren behagligare än att utdika kärr. 39. S. Myrors och kärrs allmänhet i nästan alla Svenska provincer, med undantag af Skåne - Hvarje province vidröres särskildt, och resultatet blir, att en dryg del af Sveriges jord ännu ligger dränkt under träsk, myror och kärr. 40. S. Myrodlingens framsteg i Skottland. Kärrodlingen, alltid tacksam. En feratedel af Lappmarken ännu upptagen af kärrmyror, träsk och moras. Den mildring, Sveriges klimat skulle vinna genom deras undanrödjande. 41. S. Vegetationens hastighet i Lappmarken och fjelldalarna. Vegetationen fullbordar sitt lopp på 16 veckor. Nattfrosterna. 42. S. Grannskapet af kärr och skogar, hufvudanledningar till nattfrosternas härjningar, så ofta de ej gå öfver hela landet. 43. $. Tidspillan och kostnad vid inbergningen af de aflägsna skogsängarna, jemnförd med vinsten af att utdika och odla kärren i sitt grannskap.

TREDJE AFDELNINGEN. Uppodlingarnas närvarande skick i Lappmarken, i 29 paragrapher. 1. S. Jordbruket i Lappmarken, stående långt under hvad man kunde förmoda af det stigande antalet nybyggare samt af de norra provincernas allmänna framsteg i åkerbruk. 2. S. De första nybyggare, afsigkomna Lappar, som ej hade rehnar att lefva af. Så länge Lappeu kan nödtorftigt lefva af sina rehnar, ingår han ej i annat näringsfång. 3. §. Fiskare-Lappen. Hans bosättning. 4. §. Han fiskar om sommaren, jagar om vintern. Fisk-Lappen börjar boskapsskötsel. 5. §. Fiskare-Lappen blir åkerbrukare. 6. S. De första nybyggens och kyrkoplatsers val, föranleddt af tillgång på rehnmossa och fisklägenhet, ofta otjenligt för åkerbruk. Skogs-Lappen, åkerbrukare. 7. S. Tiden för åkerbrukets början i Lappmarken. 8. §. Lappars och nybyggares skatt till kronan9. S. Nybyggens insyning. 10. §. Immission. Frihetsår. Insynings förrättnin#Ät Fodermängden, som anses behöflig för hvarje slags Creattlr.

« FöregåendeFortsätt »