Sidor som bilder
PDF
ePub

mar, September höst, Maj vår, och de öfriga vintermånader, då snön i skogarna stiger till 3 alnar och isen på sjöarna blir 6 quarter.

7. S. Januari. Dess korta dag. Väderlek. Köld. Medel-temperatur.

8. §. Februari. Dagsljus. Väderlek. Medel-temperatur. 9. S. Mars. Dagarnas längd. Solens verkan. Tö. Medel-temperatur.

10. S. April. Väderlek. Dagen börjar sina inkräktningar på natten. Flyttfoglars ankomst. Medel-temperatur.

11. S. Maj. Den angenämaste tiden af året. Foglar, fiskar och djur deltaga i detta firande af sommarens återkomst.

12. S. Den ordning, i hvilken flyttfoglarne anlända. 13. S. Den ordning, i hvilken flere vexter blomma. 14. S. Saningstiden. Väderleken. Medel-temperaturen. 15. §. Juni. Smärre sjöars och floders is lossning. Vårfloden. Brodden uppkommer, löfträden utspricka, dalarne grönska, boskapen föres på bete. De stora sjöarnas islossning. Dag hela dygnet.

16. §. De vexter, som blomma i Juni. Medel-temperatur.

17. §. Juli. Värmen. Fjellfloden. Löf- och näfver tägten. Fisket. Säden går i ax. Höbergningen. 18. S. Naturen i sin högsta fägring. Myggen. 19. S. De tre slagen af mygg.

20. S. Jagten.

21. §. Hjortron. I skogarna. På fjellen. Medeltemperatur.

22. S. Augusti. Mycket regn. Skörden. Jernnätterna. Skäran. Höbergningen fortsättes. Medel-temperatur. 23. §. September. Bär-skörden. Dess nytta. Löffällningen. Snöslasket. Medel-temperatur.

24. §. October. Slagten. Infodringen. Fisket. De små sjöarne frysa. Medel-temperaturen.

25. §. November. De stora sjöarne frysa. Hö- och vedkörsel. Fiske. Medel-temperatur.

26. §. December. Köld. Mörker. Vinternöjet. Jagten. Medel-temperatur.

27. §. Årets medel-temperatur.

28. §. Temperaturen ungefär densamma i hela Lappmarken.

29. §. Jordtemperaturen.

30. S. Reflexion öfver jordtemperaturen.

31. §. Parallel mellan Skånes, Upplands och Lapplands vegetation och jord-temperatur.

32. §. Jemnförelse i samina ämne mellan Dalarne, Härjedalen, Jemtland och Lappmarken, med tabell. D:0 Värmland och Småland.

33. §. Resultat af föregående jemnförelser, med afseende på Lappmarkens odlingsbarhet.

34. §. Exempel, bevisande Lappmarkens förmåga att frambringa säd (korn) ända upp vid björk regionens slut under fjellen. Det rika höförråd, der kan insamlas.

35. §. Skiljaktigheterna i klimat och vegetation, be

roende på aflägsenheten från hafsstranden och höjden öfver hafsytan samt på afståndet från fjellen.

36. §. Hafvets välgörande inflytande på vegetationen, likasom den mehnliga verkan af fjellarnas iskyla, äfven på längre afstånd.

37. §. Flere exempel på fjellkylans verkan, men att redan på en mils afstånd detta inflytande betydligen

minskas.

38. §. Myrors och kärrs utdikning och odling. De välgörande verkningar, sådant skulle hafva på klimatet. Jagt och fiske, förefallande nybyggaren behagligare än att utdika kärr.

39. §. Myrors och kärrs allmänhet i nästan alla Svenska provincer, med undantag af Skåne Hvarje province vidröres särskildt, och resultatet blir, att en dryg del af Sveriges jord ännu ligger dränkt under träsk, myror och kärr.

40. S. Myrodlingens framsteg i Skottland. Kärrodlingen, alltid tacksam. En femtedel af Lappmarken ännu upptagen af kärrmyror, träsk och moras. Den mildring, Sveriges klimat skulle vinna genom deras undanrödjande. 41. S. Vegetationens hastighet i Lappmarken och fjelldalarna. Vegetationen fullbordar sitt lopp på 16

veckor. Nattfrosterna.

42. S. Grannskapet af kärr och skogar, hufvudanledningar till nattfrosternas härjningar, så ofta de ej gå öfver hela landet.

43. S. Tidspillan och kostnad vid inbergningen af de aflägsna skogsängarna, jemnförd med vinsten af att utdika och odla kärren i sitt grannskap.

TREDJE AFDELNINGEN.

Uppodlingarnas närvarande skick i Lappmarken, i 29 paragrapher.

1. §. Jordbruket i Lappmarken, stående långt under hvad man kunde förmoda af det stigande antalet nybyggare samt af de norra provincernas allmänna framsteg i åkerbruk.

2. §. De första nybyggare, afsigkomna Lappar, som ej hade rehnar att lefva af. Så länge Lappen kan nödtorftigt lefva af sina rehnar, ingår han ej i annat näringsfång.

3. §. Fiskare-Lappen. Hans bosättning.

4. S. Han fiskar om sommaren, jagar om vintern. Fisk-Lappen börjar boskapsskötsel.

5. S. Fiskare-Lappen blir åkerbrukare.

6. §. De första nybyggens och kyrkoplatsers val, föranleddt af tillgång på rehnmossa och fisklägenhet, ofta otjenligt för åkerbruk. Skogs-Lappen, åkerbrukare. 7. S. Tiden för åkerbrukets början i Lappmarken. 8. S. Lappars och nybyggares skatt till kronan. 9. S. Nybyggens insyning.

10. S. Immission. Frihetsår. Insynings-förrättningen. Fodermängden, som anses behöllig för hvarje slags

creatur.

11. §. Första lefnadssättet hos dem, som upptaga ett nybygge. Fiske, boskapsskötsel.

12. . Nybyggaren, åkerbrukare. Hans födoämnen. 13. S. Ett högre drifvet åkerbruk. En öfversigt af hela Lappmarken i detta afseende.

14. . Qvickjocks åkerbruk. En fjelldal, 30 mil från hafvet.

15. S. Quickjocks prestgårds åkerbruk, med tabell. 16. S. Qvickjocke åkermark. Elfsbackar.

17. S. Sandmyllans bördighet i elfsbackar. Exempel. 18. S. De trädgårdsvexter, som odlas i Qvickjock. Potatoes-odlingens nytta och användbarhet öfver hela Lappmarken.

19. S Potatoes-odlingens ringa framsteg hos en del. Den nytta, den ger andra.

20. S. Rofvor, kålrötter, sockerärter, hvitkål. Förteckning på de fjellvexter, som i Qvickjock vexa jemnte föregående trädgårdsvexter.

21. S. Öfriga fjelldalarne, om ej alla så gynnande för åkerbruk, likväl alla högst förmånliga för boskapsskötsel.

22. S. Gödningens behandling, åkerns brukning och såning. Potatoes-planteringen.

23. §. Skörden. Potatoes', rötters och rofvors upptagande. Nya åkerupptagningar med föga urval Om Lappmarkens åkerbruk i allmänhet. Torfmossars odling. 24. S. Orsakerna till åkerbrukets ringa fortkomst. 25. . Behaget af jagt, fiske och maklighet, jemnte fördomar mot åkerbruket, mehnliga för dettas framgång. 26 S. Fattigdom och svårigheten att med tomma händer sätta sig ned i en ödemark; ytterligare stora hinder för Lappmarkens uppodling.

27. S. Hvad enskilda personer skulle kunna göra för nybyggens fortkomst. Friherre Hermelin.

28. S. Friherre Hermelins nybyggen. Felet att ej gifva dem egande rätt. Utgången deraf. 29. S. Öfvergång till 4:de Afdelningen.

FJERDE AFDELNINGEN.

Förslag till en nybyggs-schola i Lappmarken, eller en på allmän bekostnad befordrad uppodling af detta landskap, i 27 paragrapher.

Inledning.

1. S. Obemedlade ynglingars understöd på allmän bekostnad för nybyggens anläggande eller nybyggens upptagande och öfverlemnande åt sådana ynglingar, när de kunna föda sin man, mot dagsverkens görande på nya odlingar, tilldess de på sådant sätt afbetalt den för dem gjorda kostnad, hvarefter de finge skattläggas. — Sådana odlingars inflytande på kringliggande äldre nybyggen.

2. S. Fredrik Fryxells redan 1771 gjorda förslag för Lappmarkens uppodling.

3. S. Tabell, upplysande Forsells förslag. Anmärkningar öfver detta förslag.

4. §. Svårigheten i Lappmarken átt afyttra något öfverskott. Skälen att ej betunga nybyggaren med andra utlagor än dagsverken.

5. §. Sågverk och tegelbruk, som ännu saknas i Lappmarken, borde vara det första, som anlades, och skulle snart betala sig.

6. S. Om de allmänna medlens deponerande.

Ett ny

7. §. En kronofullmägtig, som utsynar lägenheter, besörjer byggnader, skaffar egande rätt m. m. bygge må ej som nu få 3 till 4 quadratmils område, utan högst en half mil på alla sidor om åbyggnaden.

8. S. Huru med nybyggens bebyggande på allmän bekostnad bör förfaras.

9. §. Husens storlek, antal och inredning.

10. §. Åkerjorden utstakas, och åtminstone tunnland uppbrytes genast.

11. S. Ängssyning; rödjning af ett land, till besående med något tjenligt höfrö.

12. S. Beräkning öfver hela kostnaden af ett nybygges anläggande på ofvan föreslagna sätt.

13. S. Arbetets utförande genom accord. Krono-fullmägtigens besvär och ansvar.

om

14. §. Kungörelse i kyrka eller sockenstämma villkoren för dess tillträdande, samt hvarest och när anmälan skall ske.

15. S. Nybyggarens rättigheter.

16. S. Nybyggarens skyldigheter.

17. S. Hvad som fordras af de sökande.

18 och 19 SS. Huru med nybyggares tillsättande tillgå bör

20. . Om dagsverkens utgörande och kronans ersättning.

21. S. Om frihetsårens slut och de utgifter, dervid blefve förknippade.

22. §. I hvad ordning nybygges-anläggningarne borde företagas, jemnte en tabell, utvisande kronans godtgörande. 23. S. Huru nybyggs-scholan borde förvaltas efter de 21 första åren.

24. S. Om försöks anställande med ett enda nybygges upptagande.

25. . Resultater af nybygges-anläggningarna. långsamhet, med hvilken nybyggen nu fortgå.

Den

26. S. Olägenheter för kronan af nybygges-anläggningarnas långsamma fortgång.

27. S. Författaren öfverlemnar sitt försök till granskning och pröfning. Anmärkningar öfver de fördelar, nybyggs-scholan skulle tillskynda redan varande nybyggare.

« FöregåendeFortsätt »