Journal af Petrus Laestadius: för första året af hans tjenstgöring ss̊om missionaire i Lappmarken |
Från bokens innehåll
Resultat 1-5 av 10
Sida 62
sade den, som kallade Petrus och Andreas; något dylikt vederfors ock mig. Min
äldsta broder, äldsta sonen af förra giftet, Carl Erik Læstadius, hade redan
fullbordat sina studier och var blifven promoverad till Philosophiæ Magister, vid
samma ...
sade den, som kallade Petrus och Andreas; något dylikt vederfors ock mig. Min
äldsta broder, äldsta sonen af förra giftet, Carl Erik Læstadius, hade redan
fullbordat sina studier och var blifven promoverad till Philosophiæ Magister, vid
samma ...
Sida 111
Häraf finner man, att utskylderna för de öfriga skulle blifva rass lättare. Den, som
till staten betalar 1200 Rd., finge då behålla 1 Rd., och den, som betalar 50 Rd.,
finge behålla 2 skilling. Visst vore denna behållning för den förra just lagom att ...
Häraf finner man, att utskylderna för de öfriga skulle blifva rass lättare. Den, som
till staten betalar 1200 Rd., finge då behålla 1 Rd., och den, som betalar 50 Rd.,
finge behålla 2 skilling. Visst vore denna behållning för den förra just lagom att ...
Sida 178
... förra gången, insändt en vidimerad afskrift af ett officielt utdrag ur reglementet
för nya undervisningsverket i Lappmarken, som innehöll den omtalade
bestämningen om missionairens rättighet att få lösa minst 10 tunnor. Det är svårt
att förstå, ...
... förra gången, insändt en vidimerad afskrift af ett officielt utdrag ur reglementet
för nya undervisningsverket i Lappmarken, som innehöll den omtalade
bestämningen om missionairens rättighet att få lösa minst 10 tunnor. Det är svårt
att förstå, ...
Sida 191
Låt nu katecheten börja att lära ett barn bokstäfverna, huru långt hinner han på 1
å 2 veckor, och, när han rest sin väg och återkommer efter ett år, så är hans
lärjunge lika nära, som han förra gången var; han har glömt allt, hvad han då
lärde.
Låt nu katecheten börja att lära ett barn bokstäfverna, huru långt hinner han på 1
å 2 veckor, och, när han rest sin väg och återkommer efter ett år, så är hans
lärjunge lika nära, som han förra gången var; han har glömt allt, hvad han då
lärde.
Sida 197
Inan jag går ifrån betraktelsen öfver undervisningsverken i Lappmarken, måste
jag ännu göra en jemnförelse mellan katecheterna af den förra inrättningen och
katecheterna af den nya. De förras bestämmelse, lönevillkor och beskaffenhet är
...
Inan jag går ifrån betraktelsen öfver undervisningsverken i Lappmarken, måste
jag ännu göra en jemnförelse mellan katecheterna af den förra inrättningen och
katecheterna af den nya. De förras bestämmelse, lönevillkor och beskaffenhet är
...
Så tycker andra - Skriv en recension
Vi kunde inte hitta några recensioner.
Innehåll
| 264 | |
| 304 | |
| 305 | |
| 338 | |
| 339 | |
| 366 | |
| 368 | |
| 369 | |
| 125 | |
| 133 | |
| 167 | |
| 178 | |
| 191 | |
| 211 | |
| 212 | |
| 215 | |
| 222 | |
| 223 | |
| 225 | |
| 243 | |
| 251 | |
| 263 | |
| 390 | |
| 396 | |
| 398 | |
| 416 | |
| 429 | |
| 446 | |
| 462 | |
Andra upplagor - Visa alla
Journal af Petrus Laestadius: för första året af hans tjenstgöring såsom ... Petrus Laestadius Obegränsad förhandsgranskning - 1836 |
Vanliga ord och fraser
afseende aftonen Afvaviken alldeles Arieplog Arvidsjaur barn Barturte begifva behöfver blef blifva blifvit brännvin båten Bönedagen dagen deraf deremot derföre derifrån derigenom derpå eger eljest emedan fisk fiskare-Lapp fjell-Lapparne fjellen Fjellström fått färden förra församlingen ganska gerna gick gifva godt Gråträsk gång går hafva Hornafvan huru hvar hvarföre hvart hvila hvilka hvilket hålla händer hässja hästen Imellertid inan jemnte Jockmock Jon Henriksson Kalamark kallas Karesuando katecheter kommo korrt kyrkoplatsen kåta landet Lapparne Lapparnes Lappmar Lappmarken Lappska Lars Pehrsson ligen likasom likväl Lycksele långt Långträsk lärer menniska missionaire myckenhet myggen natten ning nybyggare parne pastor pastorat Piteå prest Qvickjock rehnar rehnhjord resa resan Rhén rätt saken scholmästare sednare sjelfva sjön skicklighet skjutsa skogen skogs-Lappar skrinda snön socknen Sorsele Stensele ställe svår synnerhet tilläfventyrs tjena tjenst torde tunnor tvänne vanligen verlden vexa vintern visitator voro vägen Åsele åstad åter äfven öfriga öfver
Populära avsnitt
Sida 230 - Lappmark och de öfriga alls ingen communication finnes. Jämtland tillhörde ock fordom ett annat rike, och öfver den ödsliga skogen höra vi inga nyheter från detta för oss främmande land. Hvad vi derifrån skola få höra, det går öfver Hernösand eller Stockholm. Eljest gör man sig i allmänhet ett mycket oredigt begrepp om Lappmarken, då man anser den såsom en enda sammanhängande province, och att allt, som rör Lappmarken, rör hela Lappmarken.
Sida 45 - Stc.usele socken. Här körde jag in hos en tolfman, der jag äfven 1820, då jag passerade här förbi, hade tillbragt natten. Väggarne voro då nästan rörliga af väggohyra, och jag grufvade nog för dessa snåla gästvänner. Till all lycka hade deras gamla fosterland lidit en total förstöring, i det huset genom vådeld blifvit lagdt i aska, och i det nya hade de ännu ej hunnit blifva fullkomligt hemmstadda. Jag träffade här en gammal bekant och frände, CF Alenius. Han hade tillförene...
Sida 215 - Taket hvilar på fyra sådana spiror, hvilka nyss äro l>eskrifna såsom fot för en stabur, en under hvart hörn. Gällen är för öfrigt antingen öppen, eller ock har den spjelor omkring sidorna. Under gällen hänger man dels kläder att vädras, dels kött eller fisk att torka. Här förvaras under sommartiden all vinter-redskapen, såsom attjior och mera dylikt. När Lappen om hösten flyttar ifrån sitt höst-ställe och drager öster ut, så...
Sida 77 - Fjellström låg ijvar i sin skrinda och roade sig att se oss på ett afstånd, der vi syntes sväfva omkring som skuggor eller molntappar. Långviks-nybyggaren kunde aldrig tillfyllest förundra sig, huru jag, som aldrig farit den vägen fram, kunde lotsa honom, som i all sin tid der dragit fram och åter. Men saken var den, att, ehuru himmelen var mulen, någon stjerna eller constellation då och då framskymtade, hvarpå jag gaf noga akt och deraf hade reda på kosan.
Sida 272 - Jag vill ej nyttja solens gyllne vagn, för att i djurkretsen köra gödsel". Men för mig var hvarje möda, försakelse och förödmjukelse en bagatelle, ty det var ett stort och skönt mål, som sväfvade för mig: skulle jag upphöra att sträfva dit, för det att vägen var något svår, slipprig och gyttjig? Lasten är det enda verkligen förnedrande i verlden, och att blifva befunnen i moraliskt smutsigt pig-väsende, det är en förödmjukelse, större än den att tvätta diskar och sopa golf....
Sida 402 - Kyrkans helgd, hela församlingen* 'närvaro, allt bidrager att upphöja det. Den uppmuntran eller åtvarning, som här gafs åt någon, syntes göra den starkaste impression. Mången framträdde bäfvande, alla med största allvarsamhet och vördnad. Lämpliga förmaningar gåfvos. Någon kunde ock få en skarp förebråelse. Förhöret fortsattes oafbrutet till inemot kl. 8 på aftonen. Denna dag var att fasta och läsa. Följande dagen (Fredag) fortsattes på samma sätt och på lika tid. Rhen...
Sida 85 - ... att de Svenska åhörarne hvar för sig läsa dem tyst sjelfva. Communionbönen läses på det språk, som communicanterna tillhöra; men, äro de af båda nationerna tillsammans, såsom ofta är händelsen förnämligast i Arvidsjaur, så läses den gerna på båda språken, det ena först, och det andra sedan Den Lappska psalmboken innehåller endast något öfver 100 psalmer, från Svenska psalmboken öfversatta, hvilka gå efter samma melodi, som de motsvarande Svenska. Man måste söka att...
Sida 3 - Norrlaitd, särdeles i de nordliga delarna, der aflägsenheten från kyrkan på de flesta ställen är ganska betydlig, så att man ej gerna hvar Söndag kan besöka den offentliga gudstjensten. I Lappmarken hålles vanligen hvar annan eller stundom hvar tredje Söndag fullständig gudstjenst, och dessa Söndagar kallas Stämningar. Folket kommer då tillsammans till kyrkan; men på mellansöndagarna kommer vanligtvis ingen, utan kyrkan besökes endast af dem, som bo på sjelfva kyrkoplatsen, och...
Sida 230 - Lappmarken, då man anser den såsom en enda sammanhängande province, och att allt, som rör Lappmarken, rör hela Lappmarken. Jag har hört personer, som trott, att Gellivare jernverk skulle hafva stort inflytande på landet i allmänhet och hjelpa upp culturen, och att, hvad som i Lappmarken vidtages, det borde i någon mån beräknas på bruksrörelsen. Men hela den del af Lappmarken, som lyder under Vesterbottens län, har med Gelliiare lika liten beröring som Smaland eller Vcstergötland med...
Sida 82 - ... en rigtig candidatsup. Ty borgaren måste traktera ej blott den, som gaf, utan ock de fränder och vänner, hvilka gifvaren har med sig såsom vittnen. Dock rättar borgaren å sin sida trakteringen efter kokköttets mängd och beskaffenhet. Här gäller ej att vara blyg eller krusa, och nog slipper man höra: var...
Bibliografisk information
| Titel | Journal af Petrus Laestadius: för första året af hans tjenstgöring ss̊om missionaire i Lappmarken |
| Författare | Petrus Læstadius |
| Utgivare | Z. Haeggström, 1831 |
| Original från | New York Public Library |
| Digitaliserad | 27 nov 2007 |
| Längd | 473 sidor |
| Exportera citat | BiBTeX EndNote RefMan |