Journal af Petrus Laestadius: för första året af hans tjenstgöring ss̊om missionaire i LappmarkenZ. Haeggström, 1831 - 473 sidor |
Från bokens innehåll
Resultat 1-5 av 10
Sida 216
... vill säga i den trakt , der skogen upphör att vexa , således på gränsen mellan skogs- och fjell - landet . De här ofta nämn- da fjellgrenarne äro skogbevexta på sidorna till en viss höjd . På sitt höst - ställe har 216.
... vill säga i den trakt , der skogen upphör att vexa , således på gränsen mellan skogs- och fjell - landet . De här ofta nämn- da fjellgrenarne äro skogbevexta på sidorna till en viss höjd . På sitt höst - ställe har 216.
Sida 225
... vexa och frodas bättre . Skogs - Lapparne äro tili antal fjell - Lapparne underlägsna . Dock finnas de till större eller min- dre myckenhet i de flesta Lappmarker . I Piteå Lappmark äro de talrikast och torde der i antal gå upp emot ...
... vexa och frodas bättre . Skogs - Lapparne äro tili antal fjell - Lapparne underlägsna . Dock finnas de till större eller min- dre myckenhet i de flesta Lappmarker . I Piteå Lappmark äro de talrikast och torde der i antal gå upp emot ...
Sida 247
... vexa i fred och ro . Det kan också på många ställen ega sin rigtighet , ty den räknade milen är ofta ohofligt lång . På vägen till Piteå är det jemnt 3 mils af- stånd mellan hvar by , och man har förmodligen för symmetriens skull ...
... vexa i fred och ro . Det kan också på många ställen ega sin rigtighet , ty den räknade milen är ofta ohofligt lång . På vägen till Piteå är det jemnt 3 mils af- stånd mellan hvar by , och man har förmodligen för symmetriens skull ...
Sida 281
... vexa samt stundom vid bäckar något vide - skogs- brynet består utaf små - björk och buskar , som tyckas vara rypans lustgård , der hon roar sig och äter trädens frukt . Här förekomma rypor stundom i skockar , såsom snömoln , och det har ...
... vexa samt stundom vid bäckar något vide - skogs- brynet består utaf små - björk och buskar , som tyckas vara rypans lustgård , der hon roar sig och äter trädens frukt . Här förekomma rypor stundom i skockar , såsom snömoln , och det har ...
Sida 403
... vexa något gräs , om man slår dem hvart år . När man nu slår , får man icke allenast detta årets vext , utan äfven den förvissnade sedan föregåen- de året . Härigenom vinner man väl i myckenhet , men icke i godhet , ty förn eller fönnan ...
... vexa något gräs , om man slår dem hvart år . När man nu slår , får man icke allenast detta årets vext , utan äfven den förvissnade sedan föregåen- de året . Härigenom vinner man väl i myckenhet , men icke i godhet , ty förn eller fönnan ...
Andra upplagor - Visa alla
Journal för första aret af Hans Tjenstgöring sasom Missionaire i Lappmarken ... Lars Levi Petrus Laestadius Obegränsad förhandsgranskning - 1836 |
Journal för första aret af Hans Tjenstgöring sasom Missionaire i Lappmarken ... Lars Levi Petrus Laestadius Obegränsad förhandsgranskning - 1836 |
Vanliga ord och fraser
afseende aftonen Afvaviken alldeles Arieplog Arvidsjaur barn Barturte begaf begifva behöfver blef blifva blifvit brännvin båten Bönedagen dagen deraf deremot derföre derifrån derigenom derpå eger eljest emedan fisk fiskare-Lapp fjell-Lappar fjellen Fjellström fått färden förra församlingen ganska gerna gick gifva godt Gråträsk gång går hafva Hornafvan huru hvar hvarföre hvart hvila hvilka hvilket hålla händer hässja hästen Imellertid inan jemnte Jockmock Jon Henriksson Kalamark kallas Karesuando katecheter kommo korrt kyrkoplatsen kåta landet Lapparne Lapparnes Lappmar Lappmarken Lappska Lars Pehrsson lemna ligen likasom likväl Lycksele långt Långträsk lärer menniska missionaire myckenhet myggen natten ning nybyggare parne pastor pastorat Peuraure Piteå prest Qvickjock rehnar rehnhjord resa Rhén rätt saken scholmästare sednare sjelfva sjön skicklighet skogen skogs-Lappar snön socknen Sorsele Stensele ställe svår synnerhet tilläfventyrs tjena tjenst torde tunnor tvänne vanligen verlden vexa vintern visitator voro vägen Åsele åstad åter äfven öfriga öfver
Populära avsnitt
Sida 228 - Lappmark och de öfriga alls ingen communication finnes. Jämtland tillhörde ock fordom ett annat rike, och öfver den ödsliga skogen höra vi inga nyheter från detta för oss främmande land. Hvad vi derifrån skola få höra, det går öfver Hernösand eller Stockholm. Eljest gör man sig i allmänhet ett mycket oredigt begrepp om Lappmarken, då man anser den såsom en enda sammanhängande province, och att allt, som rör Lappmarken, rör hela Lappmarken.
Sida 43 - Stc.usele socken. Här körde jag in hos en tolfman, der jag äfven 1820, då jag passerade här förbi, hade tillbragt natten. Väggarne voro då nästan rörliga af väggohyra, och jag grufvade nog för dessa snåla gästvänner. Till all lycka hade deras gamla fosterland lidit en total förstöring, i det huset genom vådeld blifvit lagdt i aska, och i det nya hade de ännu ej hunnit blifva fullkomligt hemmstadda. Jag träffade här en gammal bekant och frände, CF Alenius. Han hade tillförene...
Sida 213 - Taket hvilar på fyra sådana spiror, hvilka nyss äro l>eskrifna såsom fot för en stabur, en under hvart hörn. Gällen är för öfrigt antingen öppen, eller ock har den spjelor omkring sidorna. Under gällen hänger man dels kläder att vädras, dels kött eller fisk att torka. Här förvaras under sommartiden all vinter-redskapen, såsom attjior och mera dylikt. När Lappen om hösten flyttar ifrån sitt höst-ställe och drager öster ut, så...
Sida 75 - Fjellström låg ijvar i sin skrinda och roade sig att se oss på ett afstånd, der vi syntes sväfva omkring som skuggor eller molntappar. Långviks-nybyggaren kunde aldrig tillfyllest förundra sig, huru jag, som aldrig farit den vägen fram, kunde lotsa honom, som i all sin tid der dragit fram och åter. Men saken var den, att, ehuru himmelen var mulen, någon stjerna eller constellation då och då framskymtade, hvarpå jag gaf noga akt och deraf hade reda på kosan.
Sida 270 - Jag vill ej nyttja solens gyllne vagn, för att i djurkretsen köra gödsel". Men för mig var hvarje möda, försakelse och förödmjukelse en bagatelle, ty det var ett stort och skönt mål, som sväfvade för mig: skulle jag upphöra att sträfva dit, för det att vägen var något svår, slipprig och gyttjig? Lasten är det enda verkligen förnedrande i verlden, och att blifva befunnen i moraliskt smutsigt pig-väsende, det är en förödmjukelse, större än den att tvätta diskar och sopa golf....
Sida 400 - Kyrkans helgd, hela församlingen* 'närvaro, allt bidrager att upphöja det. Den uppmuntran eller åtvarning, som här gafs åt någon, syntes göra den starkaste impression. Mången framträdde bäfvande, alla med största allvarsamhet och vördnad. Lämpliga förmaningar gåfvos. Någon kunde ock få en skarp förebråelse. Förhöret fortsattes oafbrutet till inemot kl. 8 på aftonen. Denna dag var att fasta och läsa. Följande dagen (Fredag) fortsattes på samma sätt och på lika tid. Rhen...
Sida 83 - ... att de Svenska åhörarne hvar för sig läsa dem tyst sjelfva. Communionbönen läses på det språk, som communicanterna tillhöra; men, äro de af båda nationerna tillsammans, såsom ofta är händelsen förnämligast i Arvidsjaur, så läses den gerna på båda språken, det ena först, och det andra sedan Den Lappska psalmboken innehåller endast något öfver 100 psalmer, från Svenska psalmboken öfversatta, hvilka gå efter samma melodi, som de motsvarande Svenska. Man måste söka att...
Sida 3 - Norrlaitd, särdeles i de nordliga delarna, der aflägsenheten från kyrkan på de flesta ställen är ganska betydlig, så att man ej gerna hvar Söndag kan besöka den offentliga gudstjensten. I Lappmarken hålles vanligen hvar annan eller stundom hvar tredje Söndag fullständig gudstjenst, och dessa Söndagar kallas Stämningar. Folket kommer då tillsammans till kyrkan; men på mellansöndagarna kommer vanligtvis ingen, utan kyrkan besökes endast af dem, som bo på sjelfva kyrkoplatsen, och...
Sida 228 - Lappmarken, då man anser den såsom en enda sammanhängande province, och att allt, som rör Lappmarken, rör hela Lappmarken. Jag har hört personer, som trott, att Gellivare jernverk skulle hafva stort inflytande på landet i allmänhet och hjelpa upp culturen, och att, hvad som i Lappmarken vidtages, det borde i någon mån beräknas på bruksrörelsen. Men hela den del af Lappmarken, som lyder under Vesterbottens län, har med Gelliiare lika liten beröring som Smaland eller Vcstergötland med...
Sida 80 - ... en rigtig candidatsup. Ty borgaren måste traktera ej blott den, som gaf, utan ock de fränder och vänner, hvilka gifvaren har med sig såsom vittnen. Dock rättar borgaren å sin sida trakteringen efter kokköttets mängd och beskaffenhet. Här gäller ej att vara blyg eller krusa, och nog slipper man höra: var...