Sidor som bilder
PDF

Tar freglade 1774 en skådepenning på hvilken
=== såg Bergmans bröstbild. och läste orden:
P==riz dezusaz derus ari *). Vetenskaps-akademien
i S:ck=2 m anslog af sina mede. 150 riksd. år-
Lizer till bekostande af hans kemiska försök, och
Han kallades tili ledamot af sex svenska och tio
z ==--ka lärda sällskap och deribland af veten-
=====-==ademien i Paris, hvilken enligt sina stad-
zar 2-drig intog mer än S utländska medlemmar,
~:n t-- Lvisen. utom Linné och Wargentin, ingen
svensk man förut varit kallad. Vetenskaps-akade-
rien i Dijon antog blott fyra utländska medlem-
mar: en bland den var Bergman. Vetenskaps-aka-
==:en i Montpellier begärde sin konungs tillåtelse
tt få öka det vanliga antalet af utländska leda-
m.öter, och detta endast för att få inkalla Berg-
man *. Konung Fredrik i Preussen erböd honom
fere gånger plats som ledamot i Berlins veten-
skaps-akademi och med betydligt ökad lön. Slut-
ligen lyssnade Bergman till anbudet, ty det lofvade
bättre utkomst, miidare luftstreck samt tillfälle
att sysselsätta sig med vetenskapens högre och
vigtigare frågor, i stället för det tröttande ar-
betet att hvarje år för begynnare upprepa och om
igen upprepa dess första och enklaste grunder. Gustaf
den tredje, underrättad härom, ville dock ingalunda,
att Sverige skulle beröfvas hedern af en sådan ve-
tenskapsman, och ålade derför Uppsala akademi att
af sina medel gifva Bergman en lämplig lönetill-
ökning. Denne förklarade sig då genast villig att
enligt konungens önskan stanna i Sverge, men
undanbad sig lönetillökningen; ty, sade han, aka-
demien hade ej dertill nog medel, och andra pro-
fessorer med lika drygt arbete måste nöjas med
lika ringa lön. Likväl anhöll han om understöd

[ocr errors]
[ocr errors]
[ocr errors]

*) Fäderneslandets prydnad och tidehvarfvets.
*) Se Akad. Handl. 32. 59 Beskows minne af Bergman,

ur hvilket förträffliga arbete dessa och flere andra uppgifter
äro tagna.

från ege

[ocr errors]

åt sin blifvande enka, hvilket äfven lofvades. När
han derefter kom på uppvaktning, blef han med
mycken välvilja mottagen, och när han tackade för
löftet om pensjon åt enkan, svarade konungen: det
är jag, som bör tacka eder, som beslutat stanna
hos oss.
Aran af att hafva en sådan vetenskaplig stor-
het tillhör väl ursprungligen frihetstiden; men i
många fall också Gustaf den tredje. Det var denne
konung, som först framdrog och sedermera qvar-
höll honom på den vigtiga professors-platsen. Det
var ock under Gustafs regeringstid, som en betyd-
lig del af Bergmans verksamhet inföll. Det var
och slutligen samme konung, som vid Bergmans
död hedrade och understödde cnkan på ett sätt,
som vittnade om både erkännande och erkänsla.
Denna hans maka var Margareta Katarina
Trast, dotter till en komminister i Uppsala. Ak-
tenskapet blef både olyckligt och lyckligt; –
olyckligt, ty döden bortryckte i späd ålder tvän-
ne söner, de enda frukterna af och de gemen-
samma föremålen för deras kärlek; – men lyck-
ligt genom den kärlek, med hvilken de omfat-
tade hvarandra, och derjemnte han vetenskapen
och hon vetenskapsmannen; hon kännande sig
lycklig genom att förljufva hans dagar och un-
derlätta hans arbeten; kanske ock genom en
aning om det återsken, som en gång skulle
från hans lysande minne gjutas också öfver hennes
eget.
Bergman arbetade gerna och så lätt, att han
sällan behöfde rätta eller ändra, hvad han en gång
nedskrifvit. Han författade sina uppsatser ofta stå-
ende och likväl med ledig och lättläst hand-
stil. Kroppsbyggnaden var reslig men icke stark,
och helsan försvagades redan i ungdomen genom
") Vetensk. Akad. bibliot. Bergianska samlingen 18 ban-
det, Gjörwell till Warmholtz d. 14 aug. 1778.
Fryxells Ber. 44. 2

[graphic][graphic]

mycket stillasittande och sedermera genom strängt arbete och ådragna förkylningar i laboratoriet och på dess kalla stengolf. Följden blef kyla i fötterna, blodstockning i hufvudet jemnte sömnlöshet och flere andra lidanden. Han sökte motarbeta det onda genom regelbunden lefnadsordning, genom täta vandringar i sin trädgård och besök hos sina der varande foglar och bin, och likaså genom sommarresor till de vigtigaste mineraliska fyndorterna inom fäderneslandet, samt genom begagnande af dels konstgjorda helsovatten dels Medevi brunn, beständigt under öm vård af den städse åtföljande makan. Men allt var förgäfves – Ej femtio år gammal, afled han vid Medevi d. 8 Juli 1784. Dödsfallet väckte allmän sorg. Hela brunnssällskapet, anfördt afriksråden, den fordna Hatten Scheffer och den fordna Mössan Falkengren, följde hans stoft till dess hvilorum i Nykyrko församlings närbelägna tempel, hvarest en enskild man och beundrare lät åt honom uppresa en minnesvård efter Karl Scheffers ritning. Flere medaljer och minnespenningar, utarbetade af samtida och yngre mästare, hafva återgifvit hans bild; och tvänne minnestal, det ena i Vetenskaps-, det andra i Svenska Akademien, hafva i varma och vältaliga ordalag tolkat hans minne och framhållit det herrliga efterdömet. Flere utländska lärda sällskaper uttalade vid hans frånfälle sin högaktning och sin saknad; och Berzelius, hans store efterträdare på den kemiska vetenskapens tron, nämnde honom alltid med uttryck af vördnad och tacksamhet. En kan fick i arf hans minne och hans böcker. Sjelf hade han först ämnat skänka dessa sednare till akademien; men ansåg sedermera enkan med sin knappa pensjon behöfva också denna tillgång. Men hon, hon mindes sin man och glömde sin fattigdom, och förärade samlingen till universitetet. Gustaf den tredje, underrättad härom, lät genom ökad pensjon trygga hennes ålderdom, och Veten

[ocr errors]

skaps-akademien öfverlemnade åt henne som aktnings och tacksamhetsgerd ett exemplar i guld af den skådepenning, som blifvit preglad öfver hennes bortgångne och älskade make.

FJERDE KAPITLET,
PETER ARTEDI OCH AXEL FREDRIK CRONSTEDT,

två vetenskapliga vägbrytare, böra i fråga om naturkunskapernas studium åtminstone i korthet nämnas såsom de, hvilka hvar inom sin kunskapsart först grundlaggt det system, den åsigt, som sedermera länge blifvit följda. Artedi"), en komminister-son från Ångermanland, hade genom snille och arbetsamhet utmärkt sig till den grad, att man beredde honom tillfälle genom resor i främmande land vinna än mer utbildning. För den nära jemnårige Linné blef han ock en förtrogen vän och inom naturkunskapernas område en lycklig medarbetare, kanske framtida medtäflare. Förtidig död afbröt dock 1735 vid trettionde året hans mycket lofvande verksamhet. I fråga om Ichtyologien, läran om fiskarna, hade han dock redan hunnit utarbeta ett så fullständigt och vetenskapligen ordnadt system, att det blifvit af Linné och af sednare naturforskare laggdt till grund för behandladet af detta enskilda kunskapsämne. * Aæel Fredrik Cronstedt var son af dåvarande öfversten sedermera general-löjtnanten Gabriel Cronstedt, en mycket duglig och använd ingeniör-officer. Sonen, tillika dotterson af Erik Dahlberg, född 1722, visade tidiga anlag för matematiska och natur-vetenskapliga studier och derjemnte mycken flit i förening med stadgadt uppförande. Fadren sökte leda honom till krigare-yrket, men sonen följde sin inre kallelse och valde i stället bergsvetenskapen och blef längre fram bergmästare. Högt aktad som både ämbets- och vetenskaps-man, är han *) Rätteligen hörande till Fredriks samtida.

mest bekant genom sitt 1758 utgifna verk Försök till mineral-rikets uppställning. Nämnde naturföremål hade förut varit af Linné ordnade efter deras kristallbildningar och former, enligt denne vetenskaps-mans vana och utomordentliga förmåga att efter yttre kännetecken indela natur-föremålen; Linnés figuromani, som några klandrare kallade det. Ofvergifvande detta betraktelse-sätt, klassificerade dem Cronstedt efter inre kännetecken, efter deras kemiska bestånds-delar, en åsigt, som var mer både sann och djup. Men Linnés anseende stod vid den tiden så högt, att mången alldeles icke ville höra talas om någon afvikelse från hans läror, hvarföre ock Cronstedts åsigt rönte i synnerhet bland Linnés landsmän föga framgång. I andra länder deremot blefvo snart nog hans skrifter öfversatta och hans uppfattning gillad. Den har ock sedermera och slutligen äfven i Sverige blifvit antagen som den rigtigaste och laggd till grund för sednare bearbetningar af nämnde vetenskap, hvilken ock derigenom vunnit i grundlighet, reda och användbarhet.

[merged small][ocr errors]

utgör en passande öfvergångs-länk från vetenskapernas hufvudsakligen teoretiska till deras mer praktiska idkare. Han föddes i Söderhamn 1713. Fadern, handlande derstädes, dog snart, och rysska landstigna troppar härjade staden, hvadan den sju årige gossens framtidsutsigter voro till en början ganska mörka. De ljusnade dock snart till följe af ömheten hos en välvillig stjuffader, betydligheten af ett erhållet arf och hans egen lyckliga fattningsgåfva samt stadgade och förståndiga uppförande. Redan vid 17 års ålder hade han genomgått skolan och blef student. I

« FöregåendeFortsätt »