Sidor som bilder
PDF
ePub

ADOLF FREDRIKS SAMTIDA VETENSKAPS- OCH RIKSDAGSMÄN.

FÖRSTA KAPITLET.

INLEDNING.

Från konung Fredriks tid qvarlefde flere sådana utmärktheter, t. ex. Dalin och Klingenstjerna under större delen af Adolf Fredriks regering, Linné långt in i Gustaf den tredjes. Föregående delar innehålla beskrifningar öfver dessa herrar och deras verksamhet; och likaså öfver presterna Celsius och Chydenius samt krigaren Ehrensvärd och teosofen Swedenborg, hvilka alla fyra skulle kunna upptagas äfven bland vetenskapsmännen. Vi vända oss nu till sådana, som mer uteslutande förtjena detta

namn.

ANDRA KAPITLET.

JOHAN IHRE.

Slägten, ursprungligen från Skottland, hade för längre tid sedan flyttat till Sverige. En dess afkomling, Tomas Ihre, professor i Lund, var utmärkt för lärdom och goda predikogåfvor samt gift med en dotter af erkebiskop M. Steuchius.

När Karl den tolfte år 1716 ville till krigstjenst utskrifva flere i Lund varande studenter, säges Ihre hafva tadlat åtgerden och derigenom Fryxells Berätt. 44.

1

lockat ynglingarna till ett motstånd, så hotande, att konungen fann rådligast gifva efter, hvarpå Ihre flyttades till Linköpings domprosteri.

Hans son, Johan Ihre, född i Lund den 3 Mars 1707, förlorade i fältfebern 1710 inom en veckas tid moder och två syskon, blef sedermera och efter faderns död 1720 uppfostrad i morfaderns hus. Han utmärkte sig för snille, flit och kunskaper, och bråddes härutinnan på fadern, på morfadern, och på mormoderns slägt, hon hette Terserus; redan vid 12:e året läste han Homerus. Som bevis på hans skämtsamma och orädda lynne berättas, huru han en gång såg landshöfdingens dotter komma åkande. Vill du, sade han då till en åtföljande kamrat, vill du slå vad om, att jag skall gå fram och få mig en kyss af fröken Brauner. Vadet ingicks, Ihre steg derpå fram till vagnen och befallde kusken stanna, öppnade vagnsdörren och framställde sin anhållan med så lyckligt valda ord, att fröken leende räckte den unga och vackra studenten sin mun; några år derefter sin hand.

Efter aflaggda lärdomsprof, tre års utrikes resor och några lägre befordringar, nämndes han 1738 till skytteansk professor, hvilken plats han innehade till sin död 1780. På densamma verkade han mycket godt genom sina föreläsningar, hvilka utmärktes af framställningssättets klarhet och behag samt innehållets allvar, djup och snil rikhet. Han sökte jemnväl afskaffa den råa, från förra tider ännu bibehållna pennalismen. Som enskild person var han arbetsam, klok, redlig och älskvärd, samt alltid glad och förnöjd, hvartill han ock hade många skäl. Han åtnjöt nämligen högt och allmänt auseende, blef medlem 1734 af Vetenskaps-Societeten i Uppsala, 1754 af Vitterhets-akademien, 1756 titulärt kansliråd, 1757 adlad och 1758 riddare af nordstjerne-orden. Han egde ock mer än behöfliga tillgångar, dels ärfd förmögenhet, dels åtnjutna löner och anslag; tillika så god helsa, att han på 40

[ocr errors]

års tid blott en enda gång blef af sjukdom hindrad från att hålla sina vanliga föreläsningar; derjemute en älskad och ärorik sysselsättning, i synnerhet med sitt stora språkarbete; slutligen ock mycken lycka i sina äktenskap; ty hans, båda hustrur voro utmärkta personer, som förljufvade hans lif och vårdade hans angelägenheter så, att han sjelf fick ostörd lefva för sina vetenskapliga verk. Han hade troligen kunnat liksom åtskilliga andra professorer stiga högre upp på embetsmanna banan; men ville det ej; utan åberopade romaren Martialis och dennes ord: Jag vill vara, hvad jag är, och ingenting annat.

Hans åsigter i vetenskapliga och vittra ämnen torde kunna till någon del bedömmas deraf, att han indelade kunskaperna i två stora klasser, nyttiga, eller onyttiga. 1:0 de nyttiga, med sina underafdelningar; a) de moraliska, då Seneca botar vår argsinthet; b) de helsogifvande då Galenus botar vår frossa; c) de prydliga, då skalden förlustar vår inbillning, hvilka sistnämnde likväl icke borde räknas bland de nyttiga, så framt de icke tillika leda läsaren till vördnad för Gud, dygd och sanning. 2:0 Onyttiga kunskaper äro antingen a) ogudaktiga, eller b) skamliga, eller c) bedrägliga t. ex. spådomskonst, guldinakeri m. m.

I religiöst hänseende ansågs Ihre tillerkänna förnuftet större domsrätt, än statskyrkan ville medgifva. Några tvister derom uppstodo, och Ihre erhöll en varning, hvarefter han drog sig tillbaka. För att uppträda som kättare, sade han, dertill är jag hvarken nog snillrik, eller nog dum, eller nog elak.

I politiskt hänseende lutade han till frihetsmännen och Mösspartiet, kanske ock till demokratien. Under utrikes resorna hade han fattat tycke för Holland och i synnerhet England och för det sätt, hvarpå i detta land lagar blifva för öppna dörrar stiftade och skipade; det sätt, hvarpå beskyddare

och idkare af vetenskaper och konster hedrades med minnesvårdar bredvid konungarnes; det sätt, hvarpå i de stora städerna ordning och säkerhet kunde utan väpnad magt upprätthållas; - det sätt, hvarpå under religionsfrihetens skydd forskningens frihet upprätthölls; och slutligen det sätt, hvarpå genom samdrägt, hushållning och mod dessa folk kunnat bringa sig upp till magt och anseende. Större delen af Englands innevånare förekom honom i tänkesätt högsinnad och i seder allvarsam, visserligen stolt; men så som det höfves ett fritt och mägtigt folk, hvilket har medvetande om både sin lagliga och sin verkliga styrka. I detta omdöme torde man finna kärnan af hans politiska tänkesätt. Vid ett och annat tillfälle sticka de ock tämligen tydligt fram t. ex. då han angrep Tessin1) och då han till kansler öfver Uppsala högskola röstade på Åkerhielm i stället för kronprinsen Adolf Fredrik2). I politik liksom i religion ville han dock ingalunda genom förtidiga och oroväckande uppträden störa statens frid, ej heller från det stora vetenskapliga verket bortrycka någon del af sin tid och sin arbetsförmåga.

Ofta nämnde verk bestod i hans ryktbara Glossarium Sviogothicum, en utförlig och för sin tid med ovanligt hög grad af lärdom, skarpsinne och flit utarbetad ordbok öfver svenska språket och dess förbindelser med flere beslägtade tungomål, så yngre som äldre. Till detta stora nationalverk förberedde han sig genom många och mångsidiga, samt djupa och djupsinniga språkstudier, och erhöll 1752 för dess utförande tjenstledighet3) och

1) 37.82.

2) 37. 184, 101. Med hänsyn till tvisten mot Tessin bör tilläggas, att vid slutliga afgörandet uppförde sig den sistnämnde på ett i allo hedrande sätt, och sökte bilägga målet och bibehålla Ihre vid ostörd litterär verksamhet.

3) Rådsprot. 16 Jan. 1752.

1756 betydligt understöd') under förutsättning, att arbetet skulle vara färdigt 1763. Det var likväl icke färdigt ens 1766, hvarföre den riksdagens sparsamma ständer talade om att indraga anslaget, till och med att återkräfva de redan utbetalade medlen. Men Ihre visade hindrens mängd och vigt, t. ex. arbetets tillväxt i vidd och djup; nödvändigheten af betydliga förändringar i plan och omarbetningar i enskildheter; svårigheten att få förläggare2) jemnte boktryckeriernas långsamhet, boktryckares konkurs, m. m. Kanslikollegium ingick till ständerna med en skrifvelse, som framhöll dessa skäl och tillika anmärkte, huru vid ett verk, som skulle göra både författarens och fäderneslandets ära, vore skyndsamhet af mindre vigt än grundlighet, och att detta allt gällde för Ihres arbete. Skälen verkade, anslaget förnyades och år 1769 började det stora verket utkomma. Det väckte oerhördt uppseende och har ända till sednare tider varit den ojemnförligt bästa ordbok, som öfver de nordiska språken sett dagen. Utom Berzelius, Linné, Nilsson och Tegnér har under sednare århundraden ingen svensk författare3) väckt bland utländska vetenskapsmän så stort uppseende och vunnit så mycket och odeladt beröm.

Också i flere andra afseenden ifrade och arbetade Ihre för svenska språket, t. ex. genom utgifvande af ett dialekt-lexikon samt genom uppsatser om runorna, om språket i Ulfilas bibel m. m. Han utgaf ock flere.upplysande skrifter rörande Sverges äldsta historia, och det var han, som först

1) Summan af de understöd Ihre för detta verk uppbar säges hafva stigit till 10,000 d. s. m.

2) Vetensk. Akad. bibl. Bergianska saml. 14: bandet Ihre till Wargentin den 30 Mars 1753, befarade, att hans verk skulle blifva liggande otryckt, såsom det gått med likartade arbeten, Ehrencronas och Olof Rudbeck den yngres.

3) Samuel Pufendorff var född utländning; Olof Rudbeck d. ä. och Emanuel Swedenborg hafva visserligen vunnit stor ryktbarhet; ingendera likväl uteslutande till sin fördel.

« FöregåendeFortsätt »