Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa: delen. Det moderna Sveriges grundläggning. 2 vBonnier, 1950 |
Från bokens innehåll
Resultat 1-3 av 11
Sida 128
... Wohlin att förbise en så uppenbar deductio in absurdum av hans metod . Djupare sett beror felet på förväxling mellan stånds- och yrkeskatego- rier , i det att " menige allmogen " på den tiden var en stånds- och ej en yrkeskategori ...
... Wohlin att förbise en så uppenbar deductio in absurdum av hans metod . Djupare sett beror felet på förväxling mellan stånds- och yrkeskatego- rier , i det att " menige allmogen " på den tiden var en stånds- och ej en yrkeskategori ...
Sida 264
... Wohlin behandlat taxerings- längderna för att finna det faktiska antal brukningsdelar vari bonde- jorden var uppdelad ; och även om resultaten på grund av sakens natur ej ha kunnat bli exakta , få de antas ge någon ledning . Det visar ...
... Wohlin behandlat taxerings- längderna för att finna det faktiska antal brukningsdelar vari bonde- jorden var uppdelad ; och även om resultaten på grund av sakens natur ej ha kunnat bli exakta , få de antas ge någon ledning . Det visar ...
Sida 265
... Wohlin också gjort ett försök att på annan grundval , nämligen ståndsstatistiken , komma fram till en beräkning av hemmans- klyvningens tillväxt mellan 1751 och 1810. Han finner på denna grund- val , att antalet hemmansbruk mellan de ...
... Wohlin också gjort ett försök att på annan grundval , nämligen ståndsstatistiken , komma fram till en beräkning av hemmans- klyvningens tillväxt mellan 1751 och 1810. Han finner på denna grund- val , att antalet hemmansbruk mellan de ...
Vanliga ord och fraser
alldeles allmänna andel antalet arbete avsättning befolkningen belopp bergshanteringen Bergskollegium bergsmännen bergsvikt betydligt blivit bottniska handelstvångets bruken bönderna början därav egentliga ekonomiska emellertid enbart engelska England exporten Finland folkmängd folkökning framgår Frihetstiden fråga främst följande förefaller föregående förekom företeelse förhållande förloppet förmodligen förut förändringar ganska gesäller Gimo Gravendal grund grupper gånger gällde hantverkare hantverket helt hemslöjden Horndal huvud taget hålla importen inhemska Jernkontoret jordbruket jämförelse järn järnet järnhanteringen kommo konsumtion landet landshövdingberättelserna landshövdingen landsortsstäderna ligen låg långa perioden läget län manufakturerna materialet medeltal motsvarande mån mästare möjligt nativitet nedgång ning närmast område priser procent produktionen redovisade riksdag roll Rydboholm samtidigt sannolikt senare sidan siffror själva Skarhult skeppund skogen skörd slut spannmål starkt stånd ståndspersoner ståndsstatistiken stångjärn städer större svårigheter sålunda särskilt tabellen Tabellverkets tackjärn tjänstehjonen totala totalbefolkningen tunnor tvivel tydligen Uddeholm uppgifter utgjorde utspisningsstater uttryck verkligheten viktigaste visar visserligen voro väsentligt å andra sidan åren århundradet års åtminstone ökning