Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa: delen. Det moderna Sveriges grundläggning. 2 vBonnier, 1950 |
Från bokens innehåll
Resultat 1-3 av 57
Sida 247
... bönderna ; sammanlagt var det 855 tegar och frånsett de samägda i medeltal 53 per bonde . Det antal skiften eller tegar mellan vilka en bonde måste flytta sig vid varje jordbruksoperation var naturligtvis ännu mycket större , fastän man ...
... bönderna ; sammanlagt var det 855 tegar och frånsett de samägda i medeltal 53 per bonde . Det antal skiften eller tegar mellan vilka en bonde måste flytta sig vid varje jordbruksoperation var naturligtvis ännu mycket större , fastän man ...
Sida 268
... bönderna deras utkomst . Men detta var långt ifrån alltid avgörande för deras försörjning . Man kan utan risk gå ut ifrån , att också bönderna på de mindre eller minsta bruknings- delarna sällan voro sämre ställda än torparna och ...
... bönderna deras utkomst . Men detta var långt ifrån alltid avgörande för deras försörjning . Man kan utan risk gå ut ifrån , att också bönderna på de mindre eller minsta bruknings- delarna sällan voro sämre ställda än torparna och ...
Sida 273
Eli Filip Heckscher. Redan 1723 hade de ofrälse stånden med undantag av bönderna fått rätt att inneha annan frälsejord än säterier , och denna rätt utsträcktes i Förenings- och säkerhetsakten till bönderna . Slutligen föll också undan ...
Eli Filip Heckscher. Redan 1723 hade de ofrälse stånden med undantag av bönderna fått rätt att inneha annan frälsejord än säterier , och denna rätt utsträcktes i Förenings- och säkerhetsakten till bönderna . Slutligen föll också undan ...
Vanliga ord och fraser
alldeles allmänna andel antalet arbete avsättning befolkningen belopp bergshanteringen Bergskollegium bergsmännen bergsvikt betydligt blivit bottniska handelstvångets bruken bönderna början därav egentliga ekonomiska emellertid enbart engelska England exporten Finland folkmängd folkökning framgår Frihetstiden fråga främst följande förefaller föregående förekom företeelse förhållande förloppet förmodligen förut förändringar ganska gesäller Gimo Gravendal grund grupper gånger gällde hantverkare hantverket helt hemslöjden Horndal huvud taget hålla importen inhemska Jernkontoret jordbruket jämförelse järn järnet järnhanteringen kommo konsumtion landet landshövdingberättelserna landshövdingen landsortsstäderna ligen låg långa perioden läget län manufakturerna materialet medeltal motsvarande mån mästare möjligt nativitet nedgång ning närmast område priser procent produktionen redovisade riksdag roll Rydboholm samtidigt sannolikt senare sidan siffror själva Skarhult skeppund skogen skörd slut spannmål starkt stånd ståndspersoner ståndsstatistiken stångjärn städer större svårigheter sålunda särskilt tabellen Tabellverkets tackjärn tjänstehjonen totala totalbefolkningen tunnor tvivel tydligen Uddeholm uppgifter utgjorde utspisningsstater uttryck verkligheten viktigaste visar visserligen voro väsentligt å andra sidan åren århundradet års åtminstone ökning