Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa: delen. Det moderna Sveriges grundläggning. 2 vBonnier, 1950 |
Från bokens innehåll
Resultat 1-3 av 5
Sida 218
Eli Filip Heckscher. Dikning I stället för ändring i odlingssystemen utgjorde dikningen ganska säkert det led i tidens jordbruksteknik där framstegen voro mest på- tagliga . Detta får emellertid ingalunda uppfattas som liktydigt med att ...
Eli Filip Heckscher. Dikning I stället för ändring i odlingssystemen utgjorde dikningen ganska säkert det led i tidens jordbruksteknik där framstegen voro mest på- tagliga . Detta får emellertid ingalunda uppfattas som liktydigt med att ...
Sida 219
... dikningen förklaras kanske bäst genom dess relativa oberoende av andra ändringar i driften , så att ändringar på den ... dikningen i detta fall få en alldeles specifik inverkan , genom att tillåta upptagning av bättre jord än förut ...
... dikningen förklaras kanske bäst genom dess relativa oberoende av andra ändringar i driften , så att ändringar på den ... dikningen i detta fall få en alldeles specifik inverkan , genom att tillåta upptagning av bättre jord än förut ...
Sida 220
... dikningen hade reducerat åkrarnas bredd till mindre än tjugo alnar , ofta till tio à tolv alnar ( motsvarande 12 resp . 6 à 7 m ) . I detta senare fall var det också och kanske rent av företrädesvis fråga om böndernas jord . Eljest ...
... dikningen hade reducerat åkrarnas bredd till mindre än tjugo alnar , ofta till tio à tolv alnar ( motsvarande 12 resp . 6 à 7 m ) . I detta senare fall var det också och kanske rent av företrädesvis fråga om böndernas jord . Eljest ...
Vanliga ord och fraser
alldeles allmänna andel antalet arbete avsättning befolkningen belopp bergshanteringen Bergskollegium bergsmännen bergsvikt betydligt blivit bottniska handelstvångets bruken bönderna början därav egentliga ekonomiska emellertid enbart engelska England exporten Finland folkmängd folkökning framgår Frihetstiden fråga främst följande förefaller föregående förekom företeelse förhållande förloppet förmodligen förut förändringar ganska gesäller Gimo Gravendal grund grupper gånger gällde hantverkare hantverket helt hemslöjden Horndal huvud taget hålla importen inhemska Jernkontoret jordbruket jämförelse järn järnet järnhanteringen kommo konsumtion landet landshövdingberättelserna landshövdingen landsortsstäderna ligen låg långa perioden läget län manufakturerna materialet medeltal motsvarande mån mästare möjligt nativitet nedgång ning närmast område priser procent produktionen redovisade riksdag roll Rydboholm samtidigt sannolikt senare sidan siffror själva Skarhult skeppund skogen skörd slut spannmål starkt stånd ståndspersoner ståndsstatistiken stångjärn städer större svårigheter sålunda särskilt tabellen Tabellverkets tackjärn tjänstehjonen totala totalbefolkningen tunnor tvivel tydligen Uddeholm uppgifter utgjorde utspisningsstater uttryck verkligheten viktigaste visar visserligen voro väsentligt å andra sidan åren århundradet års åtminstone ökning