Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa: delen. Det moderna Sveriges grundläggning. 2 vBonnier, 1950 |
Från bokens innehåll
Resultat 1-3 av 85
Sida 49
... senare , uppstod icke desto mindre ett avsevärt födelseöverskott , som på grund av in- och utvandringens obe- tydlighet vid denna tid i allt väsentligt var liktydigt med folkökning . Under tiden 1720-1815 ökades egentliga Sveriges ...
... senare , uppstod icke desto mindre ett avsevärt födelseöverskott , som på grund av in- och utvandringens obe- tydlighet vid denna tid i allt väsentligt var liktydigt med folkökning . Under tiden 1720-1815 ökades egentliga Sveriges ...
Sida 198
... senare ( 1792 ) hette det , att landskapet ej blott kunde försörja sig självt utan också i goda år kunde sälja till andra provinser ; detta sattes särskilt i förbindelse dels med att jordbruket på senare år blivit idkarnas huvudyrke ...
... senare ( 1792 ) hette det , att landskapet ej blott kunde försörja sig självt utan också i goda år kunde sälja till andra provinser ; detta sattes särskilt i förbindelse dels med att jordbruket på senare år blivit idkarnas huvudyrke ...
Sida 530
... senare året , d . v . s . bakningen hade all- mänt blivit ett fristående yrke i städerna under 1700 - talets senare hälft . Den närmaste förklaringen är givetvis , att hembakningen i huvudsak redan tidigt hade försvunnit i Stockholm och ...
... senare året , d . v . s . bakningen hade all- mänt blivit ett fristående yrke i städerna under 1700 - talets senare hälft . Den närmaste förklaringen är givetvis , att hembakningen i huvudsak redan tidigt hade försvunnit i Stockholm och ...
Vanliga ord och fraser
alldeles allmänna andel antalet arbete avsättning befolkningen belopp bergshanteringen Bergskollegium bergsmännen bergsvikt betydligt blivit bottniska handelstvångets bruken bönderna början därav egentliga ekonomiska emellertid enbart engelska England exporten Finland folkmängd folkökning framgår Frihetstiden fråga främst följande förefaller föregående förekom företeelse förhållande förloppet förmodligen förut förändringar ganska gesäller Gimo Gravendal grund grupper gånger gällde hantverkare hantverket helt hemslöjden Horndal huvud taget hålla importen inhemska Jernkontoret jordbruket jämförelse järn järnet järnhanteringen kommo konsumtion landet landshövdingberättelserna landshövdingen landsortsstäderna ligen låg långa perioden läget län manufakturerna materialet medeltal motsvarande mån mästare möjligt nativitet nedgång ning närmast område priser procent produktionen redovisade riksdag roll Rydboholm samtidigt sannolikt senare sidan siffror själva Skarhult skeppund skogen skörd slut spannmål starkt stånd ståndspersoner ståndsstatistiken stångjärn städer större svårigheter sålunda särskilt tabellen Tabellverkets tackjärn tjänstehjonen totala totalbefolkningen tunnor tvivel tydligen Uddeholm uppgifter utgjorde utspisningsstater uttryck verkligheten viktigaste visar visserligen voro väsentligt å andra sidan åren århundradet års åtminstone ökning