Sidor som bilder
PDF
ePub

snille Bellman som skald och medborgare fäst stora förhoppningar. Vid dennes anträde till regeringen skref ock Bellman några verser, hvilka, ehuru i dunkla ord, likväl antydde, huru skalden väntade af honom en stor förändring. Denna inträffade ock 1772, och Bellmans då uppstämda herrliga triumfsång 1) visar hans tänkesätt, hans förtjusning. Redan från besagda tid sökte ock Gustaf den tredje taga vara och fasta på detta lysande snille, som derjemnte var så utmärkt genom sin kärlek för konungamagten och genom sin förmåga att densamma besjunga, försköna och stödja. Från samma tid uppträdde ock Bellman som Gustafs-lofsjungare, dels enskildt, dels i ett för sådant ändamål stiftadt samfund. Betraktom båda sidorna af denna hans verksamhet; och först det ifrågavarande sällskapet!

Någon tid efter revolutionen 1772 stiftades en orden, kallad Augustibröderna 2). Främjande af redlighet, barmhertighet, fosterlandskärlek, o. s. v. uppgafs här, såsom i ordnar ofta sker, vara samfundets ändamål; men tillika, och detta var väl hufvudsaken, skulle man derstädes fira statshvälfningen d. 19 Augusti 1772. Ordens årliga tre högtidsfester voro nämnde revolutionsdag samt konungens namns- och födelsedagar; dess ordenstecken i högsta graderna en öfver samma statshvälfning slagen skådepenning; dess beskyddare prins Karl; dess ordensstormästare revolutions riksdagens landtmarskalk Axel Gabriel Leijonhufvud; dess ordensskalder och talare Bellman, Hallman, och sedermera Envallsson; dess ceremonimästare Kexel 3); dess församlingsrum stundom orangeri1) 42. 264.

[ocr errors]

2) Måhända på konungens födelsedag d. 24 Jan. 1776, hvilken dag står på dess skådepenning. Första kända i sällskapet hållna tal är af Hallman och från den 24 Jan. 1777. År 1782 blef ett skaldestycke, kalladt Augustiade och skrifvet för sällskapet A. B. (Augusti-Bröderna ?), inlemnadt till tidningen Den Välsignade Tryckfriheten, men der icke intaget.

3) Oss veterligen har för öfrigt ingen anseddare skriftställare deltagit i berörde sällskap. Vi hafva dock ej lyckats återfinna dess handlingar.

salen på Karlberg, stundom Piperska Muren, stundom för tillfället valda platser i den fria naturen. Hvem som bekostade ordens utgifter, är icke kändt; men torde kunna gissas '). Andan i sällskapet kan bedömmas, dels af hvad berättadt är, dels ock ytterligare af der hållna föredrag. I t. ex. Hallmans tal på konungens födelsedag 1777 lästes: Sverges hopp började tindra likasom nordstjernan från sin höjd och njöt sin sälla tillfredsställelse om morgonen den 24 Jan. 1746 2). Lycksaliga timma, efterlängtade ögonblick! Sverges sällhet vred sig straxt efter det dyra barnet, liksom blomman efter sin sol; och allt upplifvades o. s. v. År 1785, har Bellman den 19 Aug. hållit inför besagde orden ett tal, i hvilket såväl frihetstiden som statshvälfningen 1772 beskrefvos enligt gustafvianska skolans anda. Det hette om den första:

Förbistring hos en flock och hämnden hos den andra
Af snikna styresmän inblåstes, vild och stark.
Till rikets möten opp sågs rikets bödlar vandra
Att plundra få hvarann och fängsla sin monark;
Att åt en utländsk arm (hvem häldst) sitt hjerta
skänka

Och mot sin fosterbror i blodigt harnesk blänka. och om den sednare:

Vår frihetsfest i dag (d. 19 Aug.) vi fira
Uti vår sälla fosterbygd.

I, Svea folk, kring Gustafs spira
Lofsjungom ömt hans hjeltedygd!

Riksdagen 1789 efterlemnade mycket missnöje mot Gustaf den tredje; men vid Augusti-brödernas nästa sommarhögtid uppstämde Bellman ett lofqväde öfver konungen och dess åtgerder; och 1792 vid

1) Redan 1774 hade konungen skänkt Bellman 3,000 och Kexel 2,000 d. k. m.

2) Gustaf den tredjes födelsestund.

Fryxells Berätt. 45.

9

dess död likaledes en mycket berömmande sång 1). Man har ännu qvar många i sällskapet hållna tal dels af Bellman, dels af Hallman m. fl. och alla i ofvanbeskrifna anda.

Samfundet, i öfrigt föga kändt, fortfor dock i flere år och upplöstes först efter statshvälfningen 1809.

Vi vända Oss nu till Bellmans enskildt personliga verksamhet i konung Gustafs tjenst. Bästa öfversigten deraf torde erhållas genom en tidsordnad framställning af dess förnämsta uppträden.

Redan år 1771 skref Bellman, som herättadt är, flere sånger till nämnde konungs ära.

År 1772 skref han sin herrliga, redan införda 2) triumfsång öfver revolutionen, jemnte några andra dikter af likartadt innehåll. Vi minnas, huru främlingen Michelessi utgaf en skrift, hvilken inför Europa berättade och mycket berömde detta års statshvälfning 3), Gustaf gaf honom en dyrbar föräring och anmodade Bellman skrifva verserna dertill, hvilket denne ock gjorde 4).

Under åren 1773 och 1774 skref Bellman ånyo några qväden till Gustafs ära. Det tyckes ock hafva varit vid denna tid, som Schröderheim, nu kommen i stor nåd hos Gustaf, lyckades till dennes uppmärksamhet än mer framdraga Bellman. I slutet af 1774 erhöll ock den sednare, som nämndt är, en nådegåfva af 3,000 d. k. m.

1) Stycket var dock så svagt, att det stundom blifvit ur Bellmans samlade skrifter uteslutet. En sägen är, att större delen af upplagan blifvit på hög befallning förstörd.(?)

2) 42. 264.

3) 42. 270.

4) Gåfvan tyckes bestått i juveler och en dyrbar dosa, hvilka dock blefvo Michelessi frånstulna. År 1777 skref Bellman en lofprisande inskrift för en minnesvård, som Höpken och Scheffer då ämnade uppresa öfver Michelessi. En sådan med inskrift på latin blef ock af nämnde herrar i Jakobs kyrkomur insatt.

År 1775. Oaktadt nyss erhållna summa var Bellman snart omigen i svårt betryck. I december 1775 inlemnade han till konungen en rimmad böneskrift om sekreteraresysslan vid nummerlotteriet, och förklarade, att han i händelse af bifall skulle vid sitt champagneglas sjunga så som Dalin och Gyllenborg sjungit. Han blef ock till besagde syssla utnämnd. Af lönen 3,000 d. k. m. afstod han ena hälften åt en person, som förrättade tjensten 1). Andra hälften 2) uppbar Bellman som årlig pensjon hela sitt lif igenom. Några hafva ock trott, det konungen äfven dessutom flere gånger ur sin handkassa gifvit honom betydliga understöd.

År 1776. Vi erinra om frihetsmannen öfverste Gyllensvan. I en tvist mot landshöfding Gyldenstolpe, hvilken hörde till konungens parti, blef han dömd från tjensten, och detta, påstodo några, till en del genom Gustafs personliga bedrifvande. Många sade och säga ännu, att konungen hade lag och billighet på sin sida; och att Gyllensvan var en klandervärd person. Många sade och säga ännu, att konungen, ledd af politisk ovilja, tillät sig olagligheter i rättegångssättet och oloflig inverkan på domstolen, och derigenom skärpte utslaget mer än lagligt eller billigt var. Säkert är, att han blef af flere strängt tadlad. Men då uppträdde Bellman med några verser, i hvilka han ställde sig på konungens sida och prisade dess åtgerd.

Samma år 1776 blef ofvanbeskrifne orden Augusti-bröderna stiftad, och några nya Bellmans lofsånger öfver Gustaf diktade. Denne gaf honom tittel af hofsekreter och började vid samma tid hedra honom med namn af Den Svenske Anakreon, hvilket kungliga vitsord medförde i den vittra verlden ej ringa anseende.

1) En sägen är, att han någon tid sjelf bestridt göromålen.

2) Beräknad af några till 300 d. s. m., af andra till omkring 700-1000 kronor.

År 1777 diktade Bellman nio sånger, som dels omedelbart dels i förbigående prisade Gustaf den tredje. Bland dem må i synnerhet nämnas en ställd till Schröderheim och fylld af det högstämdaste beröm öfver konungen.

År 1778 blef på förord af Schröderheim Bellman utnämnd til notarie i bondeståndet; en befattning, som medförde ringa arbete 1); men troligen ej ringa arvode. Under loppet af samma år, hördes från Bellmans lyra vid sex serskilda tillfällen utbrott af förtjusning öfver Gustaf den tredje.

Från åren 1779-1782, finnas efter Bellman likaledes flere dylika lofsånger. Gustaf visade honom ock fortfarande mycken välvilja och lät 1780 måla hans porträtt. När 1781 en Bellmans son föddes och döptes till Gustaf, lät konungen sig och drottningen skrifvas som faddrar och vid dopet föreställas af hofmarskalken Ridderstolpe och öfverhofmästarinnan, grefvinnan Fersen. Dopet förrättades i slottskapellet och af biskop Troil 2).

År 1783 oaktadt ofvannämnde årliga lön eller pensjon var Bellman i nödställd belägenhet och

1) Riksarkivet. Bondeståndets der befintliga protokoll vid besagde års tre månaders långa riksdag upptager blott 8 ark in folio; och deraf äro 6 sidor tomma, och öfverläggningarna angå oftast ceremonier och gåfvor till konungahuset. Besagde ämbetstillsättning har Fersen beskrifvit (4. 55, 61) med följande ord: Till sekreterare i bondeståndet utnämndes af konungen herr Schröderheim och till notarie en Bellman; den förre beryktad i riket och vid hofvet för dess egennyttigheter med tjensters försäljande, men den sednare var allmänt känd för dess krogpoesi och ett liderligt uppförande samt comiqua uppgänge. Dessa män anförtroddes bondeståndet. Herr Schröderheim fick månadtliga taffelpenningar att tractera bönderna och hålla dem i godt lynne. Trakteringen gafs i början i Schröderheims egen våning. Huruvida Bellman vid 1786 års riksdag hade samma befattning, känna vi ej; ty bondeståndets protokoll för den tiden äro ej till finnandes.

2) Kgl. Bibl.

Anteckn. af K. M. Bellman i hans familjbibel, samt Hofförsamlingens födelse- och dopbok, hvilken dock som faddrar uppgifver Deras Konglige Majestäter utan att nämna deras ställföreträdare.

« FöregåendeFortsätt »