Sidor som bilder
PDF
[ocr errors][merged small][ocr errors][merged small][ocr errors][merged small][ocr errors]
[ocr errors]

8. På samma sätt som förre tijder ‚ Dba gudars kung till aska giordt Tyranner, som han intet lijder, Medh blixt och dunder, som man spordt. Desse öfverdådig sållar Ville sig mot honom ställa Och förakta Gudars macht; Men de fing’ med skada lära, Huru de respekt bort bära Mot den alt har i sin macht.

[ocr errors]

I kungar, som af lijtet värde,
Blott söka lust och kräslighet,
I veeta intet här i verlden
Än skiöta er begårlighet,
Ehr höge och berömde stämma
Ej allenast dermed skämma,
Uthan skal man föra ann
Något om er till ert minne,
Finnes mera ey der inne
Än, han blef en gammal man.

lO. Men bär, sij denna hieltls bedrifter, Samt hvad som dygd och mod förmår, Det lär man Enna uti skrifter, Så länge såsom verlden står.

[ocr errors][merged small][ocr errors][ocr errors]

VIII.

Uppà den lyckeliga passagen от: Düneström och derpâ fölliande herliga Victoria den 9 Juli 170|.

[ocr errors][ocr errors][ocr errors]

Den Saebsiska armeen, som lenge mond' grassera
Kring Riga, nyss försträcbt med nitton tusend' man,
Af Ryssen had’ alt gjort hvad mensklig klockbeet kan,
Och ingen, burn stark, skull’ Düne ström passera.

[merged small][ocr errors][merged small][ocr errors]
[ocr errors]

De troppar Sachsiskt folk, som uth med stranden höllo, Den medh mäng batterie och stycken väl försedd, Till att förbindra det af längan tijd beredd,

De vâra fastän fai. med maaklöst modh inf'öllo.

6.

När fiera kom dertill och strijden bade varat
Туй timmar mycket skarpt, meist1 tienden endtlig fly,
I sticket lemnandes sin stycken, batteri,

Baggage, skantsar, tält och hvad ey medh kund’ fara.

7.

Sä att kung Carol nu uthi sitt vâld besitter
Alt, hvad i Curland förr hans fiende tillkom,
Och lârt’en med den cur att vara spak och from,
Och framgent intet mer med falskhet sig besmitta.

[ocr errors]

Sti. gick det kortlig till. —— Меп hvem kan nok beskrijfva
Den store Gudens näd, hans hielposamma band,
Som hielpte vära fram och fiendens händer band,

Det vördar hiertat noch, men pennan meist lât blijfva.

[ocr errors]

Dernâst bekänner iagb min oförmögne krafter

Att gifva konungen den ära och beröm,

Som billigt han förtient, den om sitt folk` sä öhm, Att han för dheras skull all fabra sätter efter.

[merged small][ocr errors][ocr errors]
« FöregåendeFortsätt »