Hemmen i den Nya verlden: En dagbok i bref, skrifna under tvenne års resor i Norra Amerika och på Cuba, Del 1

Framsida
P.A. Norstedt & söner, 1853
 

Utvalda sidor

Innehåll

Andra upplagor - Visa alla

Vanliga ord och fraser

Populära avsnitt

Sida 110 - They felt, and loved, and died, bat would not lend Their thoughts to meaner beings ; they compress'd The god within them, and rejoin'd the stars Unlaurell'd upon earth, but far more bless'd Than those who are degraded by the jars Of passion, and their frailties link'd to fame, Conquerors of high renown, but full of scars.
Sida 55 - VAD JAG ÄLSKAR Grönskande jord, min hälsning tag! Blånande hav, dig älskar jag! Livande ljus i djup och höjd, himmelska sol! du är min fröjd. — Men mer än jordens skönsta krans, och mer än blåa böljans dans, och mer än själva solens glans, älskar, älskar jag — himmelska ljusets gryende tröst i ett bävande mänskobröst.
Sida 382 - ... sidor. Jag gick allena, allt var tyst och stilla, men mitt hjärta sjöng. Vad jag under hela min ungdom hade önskat och längtat till, vad jag ansett mig vara mer än någon annan stängd ifrån — en levande bekantskap med livets mångfaldiga gestalter — det hade nu blivit mig till del, blivit det i ett ovanligt mått. Vandrade jag icke nu fri — fri såsom få äro det — i den fria, stora nya världen, fri att se och lära känna allt vad jag ville? Var jag icke lätt och ledig som...
Sida 10 - I min första ungdom, på Årsta, då vi voro många i huset och det var ont om enslighet, brukade jag ibland gå och stänga mig inne i den lilla mörka skrubben där mamma hade sina nycklar, blott för att känna mig ensam; ty så fort jag var där helt allena i det djupa mörkret erfor jag en underlig känsla, en känsla som om jag hade vingar och lyftades av dem utan mitt tillgörande, och det var mig en outsäglig njutning.
Sida 64 - Till gäst de rika städer honom bjuda, och blomsterängar fatta om hans knän. Men ej de hålla honom qvar. Han hastar de gyllne torn, de rika fält förbi och hastar oupphörligt, tills han kastar sig i sin faders famn och dör den.
Sida 110 - Many are poets but without the name; Many are poets who have never pennd Their inspirations and perchance the best...

Bibliografisk information