IV Sid. KAP. III. Kontinentalsystemets inre historia och tillämpning. 108 Smugglingen och korruptionen och fiskalismen Behandlingen af de konfiskerade varorna s. 108. Mulsystemet Själfblockadens genomförande 1806-07 s. 111. Napoleons order dec. Transmarina marknader 1808 s. 119. Den engelska spekulationen i Nya handelsvägar 1808. Helgoland s. 123. Sverige s. 124. - Minskad vaksamhet 1809 s. 125. Spärrningen Rees-Bremen s. 127. Smugglingen s. 130. Bourriennes anekdot s. 130. Rists skildring Korruptionen s. 135. Fiskalismen s. 137. Prisdekretet 12 jan. 1810 s. 138. Trianontariffen 5 aug. 1810 s. 140. Fontainebleaudekretet 18 okt. 1810 s. 140. Napoleons delaktighet i korruptionen s. 141. Licenssystemet s. 142. England s. 142. Falska skeppspapper s. 146. Broughams skildring s. 147. Frankrike s. 150. Licensdekretet 25 juli 1810 s. 151. - Exportskyldighet s. 152. - Sjöfartsmonopol s. 153. - Trianon- och Fontainebleaupolitikens tillämpning 1810-12 s. 155. Tull- Nya handelsvägar 1810-12 s. 161. Bachers framställning s. 162. Den engelska krisen 1810-12 s. 167. KAP. IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif I. Olika typer af verkningar s. 179. II. Frankrike s. 185. Lyxindustri s. 186. Ylle- och linneindustri s. 187. för kolonialvaror s. 202. III. Det öfriga fastlandet s. 206. Fransk intressepolitik s. 206. - Sachsen s. 211. - -- länder s. 222. - Råvaruländerna s. 222. Råvaruländerna s. 222. Mellanhandelsländerna. s. 224. Det allmänna läget på fastlandet s. 225. IV. England s. 227. Exporthindrens begränsning s. 227. - Den industriella utvecklingens fart s. 230. Exportrubbningarnas betydelse s. 232. Importhindrens möjlighet s. 235. - Englands lifsmedelsimport s. 236. Napoleons lifsmedelspolitik s. 239. Understöd åt fastlandet s. 244. Englands penningväsen s. 250. - Englands kreditsystem s. 255. SLUTORD. Jämförelse med nutiden. LITTERATURÖFVERSIKT 179 256 . 264 INLEDNING Historien har med rätta af ålder kallats magistra vitæ, lifvets läromästarinna. Den uppgiften är oförenlig med ställningen som ancilla fidei eller ens pietatis, tjänarinna åt tron eller fosterlandskärleken. Lärdom kan forskningen bjuda endast genom att framlägga sina slutsatser alldeles oberoende af deras användbarhet till stöd för några om än aldrig så höga praktiska syften. De nuvarande sträfvandena öfverallt i världen att förvandla det vetenskapliga arbetet till ett slags höglärd agitationsverksamhet sammanhänga ej endast med stundens läge utan också i hög grad med de djupare andliga strömningar, som själfva till stor del bidragit att skapa tidsläget. De äro sålunda lätta att förklara, men deras tendens att försvåra och skapa likgiltighet för den verkliga forskningen minskas ej därigenom. Den här föreliggande undersökningens uppgift är efter ringa förmåga rent vetenskaplig, i den nu antydda meningen. Den vill ej ta parti i de strider som rasa utan endast begagna erfarenheterna från fordom i förening med erfarenheterna från i dag till att söka bättre förstå såväl det förflutna som det närvarande. I själfva verket är det svårt att tänka sig en uppgift inom den ekonomiska historiens område som är tacksammare att ta upp just nu än en undersökning af den senaste stora handelsspärrningen; såsom skall framgå af den följande framställningen, äro både likheter och olikheter mellan Napoleonskrigen och det nuvarande kriget i högsta grad lärorika. Men uppgiften kan knappast väntas behandlad objektivt, d. v. s. ut ifrån sina egna förutsättningar, af dem som andligen taladt stå midt i den pågående striden, ty möjligheterna att begagna lärdomen om det förflutna till spjut, slungade mot fiendens leder i krigarens lofliga afsikt att såra och döda, äro här helt naturligt legio. Någon tillnärmelsevis uttömmande behandling af kontinentalsystemet ligger emellertid utanför hvad som här kunnat försökas; 1-181359. Heckscher. Kontinentalsystemet. så långt ha hvarken tid eller krafter räckt till. Den följande öfversikten begränsas redan af hvad som anges genom bokens undertitel; den är alltså i första hand ekonomisk. Härigenom har också uppgiften att söka bevara objektiviteten underlättats betydligt. Ty ekonomi betyder som kändt är helt enkelt hushållning, alltså inriktning af medel på utifrån gifna mål; såväl medlens moraliska halt som framför allt målens lämplighet i och för sig falla utanför den ekonomiska forskningens råmärken. All pröfning af det ena eller det andra skall också här undvikas. I stället är uppgiften dels, rent historiskt, att söka fastställa, hur medlen och målen kommit till samt huru de voro beskaffade, dels, nationalekonomiskt, att undersöka medlens lämplighet för sina ändamål och politikens allmänna verkningar. Närmare bestämdt är det sålunda tre frågor som framför andra skola undersökas: a) från hvilka ekonomiska åskådningar härstammade kontinentalsystemet? b) hvilken var dess verkliga ekonomiska innebörd? c) i hvad mån motsvarade det sitt ändamål? Den första af dessa tre frågor är i rent utvärtes mening ganska rikligt belyst i den redan befintliga litteraturen om kontinentalsystemet, och till den tredje föreligger där ett rikt ehuru ej enhetligt bearbetadt material, medan den andra frågan synes ha blifvit lidande på att, såvidt bekant, ingen nationalekonom ännu haft uppgiften under behandling. Öfver alla tre punkterna och särskildt de två senare sprides ett klarare ljus genom jämförelser med det nuvarande spärrningskriget. En fransk Napoleonsforskare, Marcel Dunan, har i en fängslande, ganska subjektivt skrifven bibliografi öfver kontinentalsystemet (1913) förklarat, att tiden ännu ej är kommen för allmänna öfversikter af detta gigantiska försök taget som en helhet, därför att man enligt hans mening ännu ej känner vare sig dess orsaker, dess rötter, dess tillämpning eller dess verkningar. Den fullständiga vissheten är emellertid ej människor gifven. Och äfven om många års forskningar ännu måste återstå för att bringa klarhet på viktiga punkter, såsom skall framgå äfven af det följande, förefaller öfverensstämmelsen i de olika undersökningarnas resultat särskildt beträffande verkningarna så förvånande stor, att ganska mycket redan nu synes kunna sägas utan större fara för misstag. För öfrigt lär man förgäfves få vänta på utforskning af alla behöfliga punkter, om ej dessförinnan försök ha gjorts till sammanfattning, hvarigenom luckorna kunnat framträda med full tydlighet. Hvad vårt eget land beträffar, innebär frånvaron af nästan alla undersökningar om Göteborgs och öfver hufvud taget Sveriges ekonomiska roll i kontinentalsystemet sannolikt en större lucka än den som föreligger för något annat land med tillnärmelsevis samma betydelse. I ett tillägg till framställningen har det viktigaste materialet till kontinentalsystemets historia i korthet omtalats, till tjänst för dem som genom den föreliggande hastiga teckningen känt sig manade att tränga djupare in i det rika och fängslande ämnet. Kontinentalsystemet är ett enastående försök att krossa en politisk fiende genom ekonomiska åtgärder och att samtidigt på hans ruin bygga upp det egna landets näringslif i förut oanad välmakt. Viljan att skada fienden och gagna det egna landet är därför en på förhand gifven sak, som ej kräfver många ord. Den viljan fattas öfver hufvud sällan i staternas lif, allra minst i krig, och måste uppenbarligen nå en sällsynt styrka hos en statsman som Napoleon, genom hela sin ställning frigjord från moraliska traditioner och med själfhäfdelsen som högsta ledstjärna. Hvad det gäller att undersöka och klargöra är alltså ej närmast dessa enkla mål för politiken utan, om man så vill, snarare medlen till målen eller, tydligare uttryckt, hvad vänner och fiender inlade i begreppen gagn och skada på det ekonomiska området - hvilka slag af ekonomiska förändringar man räknade som framgångar eller motsatsen. Detta är mycket långt ifrån själfklara ting ens i nutiden, då problemen dock varit föremål för långvarig vetenskaplig behandling, och var påtagligen ännu mindre fallet för hundra år sedan. Vill man förstå kontinentalsystemets natur, är det därför nödvändigt att se på den idékrets, hvarur det framgick; och vill man förstå dess verkningar, måste denna idékrets ställas öga mot öga med de verkliga ekonomiska sammanhangen. Endast på sådant sätt klargöras också likheter och olikheter med den nuvarande afspärrningspolitiken, hvars sträfvan att krossa fienden och gagna det egna landet är lika gifven på förhand som fallet var med den napoleonska. |
